Årsboksregister

Indexförteckning över årsböckernas innehåll

 

Brommas bibliografi 1; Bromma hembygdsförenings årsskrift 1930-1999

Denna förteckning redovisar artiklarna i Bromma hembygdsförenings årsskrift (BHÅ) under 70 år. Det är en preliminär version. Förteckningen rör Bromma i Stockholm.

 

Artiklarna förtecknas ämnesvis enligt svensk biblioteksstandard, vissa avvikelser förekommer dock med hänsyn till det aktuella materialet. I några enstaka fall presenteras artiklarna i kronologisk ordning - i övrigt i alfabetisk följd. Artiklar utan angiven författare kommer härvid före artiklar med författarnamn.

 

Allra först redovisas Bromma hembygdsförenings årsskrift som sådan jämte dess olika register samt artiklar om Bromma hembygdsförening och dess årsskrift. Ett mindre antal artiklar i årsskriften berör ej Bromma, men även dessa artiklar har medtagits för att hela årsskriftens innehåll skall täckas i denna redovisning.

 

Som nummer 29 redovisas följande artikel av mig: "Vem skrev vad om Bromma? Tankar inför en litteraturinventering." Artikeln är i viss mån en kommentar till denna förteckning som utgör första etappen mot en eventuell Brommabibliografi.

 

Olle Wingborg

Bromma hembygdsförenings årsskrift. Foto: Annica Ewing (CC 0)

Innehåll

 

Årsskriften samt dess register och innehållsförteckningar nr 1-9

 

Artiklar om Bromma hembygdsförening och dess årsskrift nr 10-22

 

 

A. Bok- och biblioteksväsen nr 23-29

B. Allmänt och blandat nr 30-35

Allmänna organisationer 30-32.

Tidningsväsen 33-35.

C. Religion nr 36-41

E. Skolor nr 42-55

F. Språkvetenskap nr 56-79

Runor 56-58

Namnforskning 59-79

G. Litteraturhistoria och

H. Skönlitteratur nr 80-99

Särskilda författare 87-95.

Visor och verser 96-99.

I. Konst, musik, teater och film nr 100-146

Särskilda konstnärer 109-119

Kyrkor 120-140

Musik 141-142

Teater 143

Film 144-146

J. Arkeologi nr 147-156

L. Biografi med genealogi nr 157-204

Särskilda släkter 157-160

Biografiska samlingar 161-165

Särskilda personer 166-204

N. Geografi med lokal- och kulturhistoria nr 205-385

Särskilda platser 291-385

O. Samhälls- och rättsvetenskap nr 386-417

Partiväsen 387.

Förvaltning 388-392

Rättsväsen 393-395

Sociala frågor 396-402

Bostadsfrågan 403-412

Trädgårdstads- och villaägarföreningar 413-415

Nykterhetsfrågor 416. Befolkningsfrågor 417

P. Teknik, industri och kommunikationer nr 418-454

Transportmedel, kommunikationer, vägar och broar 421-437

Spårvägar 438-443

Fartyg 444-446

Luftfart 447-452

Brandväsen 453-454

Q. Ekonomi och näringsväsen nr 455-488

Trädgårdsskötsel 462-466

Fiske 467

Post 468-470

Telefoni och telegrafi m.m. 471-472

Krogar och konditorier 473-474

Särskilda företag 475-488.

R. Idrott, lek och spel nr 489-496

Spel 495

Scoutrörelsen 496

S. Krigsväsen nr 497-502

U. Naturvetenskap nr 503-528

Geologi 507-510

Botanik 511-517

Zoologi 518-523

Naturvård 524-525

Naturvårdsdebatt 526-528.

V. Medicin nr 529-532

 

Författarregister

 

Personregister

 

Ortregister

 

 

Årsskriften samt dess register och innehållsförteckningar (kronologisk ordning)

 

Se även följande nummer: 29, 217, 284.

 

1 Bromma hembygdsförenings årsskrift - Brommaboken Bromma hembygdsförenings årsskrift. Årg. 1(1930)-70(1999). - Denna post avser Bromma hembygdsförenings årsskrift som sådan. Den förtecknas här för att som allra första titel särskiljas från de drygt 500 artiklar ur dess 70 årgångar som presenteras i det följande. Den angivna slutårgången 70(1999) avser endast omfattningen av det som registreras i föreliggande bibliografi.

 

- Bromma hembygdsförenings årsskrift har fr.o.m. årgång 53(1982) följande benämning: "Brommaboken. Bromma hembygdsförenings årsskrift." I samband med övergången till denna benämning har några enstaka årgångar fått beteckningen "årsbok" i stället för årsskrift. För samtliga årgångar användes genomgående förkortningen BHÅ. - Vissa årgångar har utgivits i nytryck. -

 

- BHÅ 29(1958) omfattar två utgåvor. Den tidigare har årgångsbeteckningen 29(1958) och den senare 29(1958:2). För att tydligare skilja dem åt har jag gett den tidigare beteckningen 29(1958:[1]). Denna utgör en enhetlig hembygdsbok över Bromma socken som författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat under titeln "Brommabygden". - BHÅ 50(1979) är på motsvarande vis en sammanhållen hembygdsbok (text: Edvard Bolin, bild: Lennart af Petersens) med titeln "Bromma. En kulturhistorisk vägvisare". Även den har utgivits som separat bok.

 

2 Rönnow, Sixten. Innehållsförteckning 1930-1949. (BHÅ 20(1949) s. 14-15.) - Redovisning av innehållet i Bromma hembygdsförenings årsbok - utgör en del av en artikel.

 

3 Langenfelt, Gösta. Årsskriften 25 år. Ett skede av händelser och åsikter. (BHÅ 25(1954) s. 3-27.) - På s. 6-8 "ett realregister över vad nu föreliggande tjugofem årgångar innehållit, uppställt enligt rubriker, som dock är alltför vida och obestämda".

 

4 Lindberg, Bengt. Årsskriftens innehåll. Förteckning till årgångarna 1930-1965. (BHÅ 37(1966), s. 89-100.)

 

5 Hembygdsföreningens årsskrift. Innehållsförteckning 1930-1974. (BHÅ 45(1974), s. 87-99.)

 

6 Namnregister. (BHÅ 50(1979), s. 99-101. ) - Registret hänvisar till artiklar som publicerats i tidigare årgångar av Bromma hembygdsförenings årsskrift.

 

7 Innehållsförteckning över hembygdsföreningens årsböcker 1930-1982. (BHÅ 54(1983), s. 112-128.)

 

8 Innehållsförteckning 1930-1992. (BHÅ 64(1993), s. 101-123.) - "Efter tio år utger nu BHÅ en komplett innehållsförteckning 1930-1992, uppställd på samma sätt som den i BHÅ 1983, s. 112-128. Vissa ämnesområden redovisas i tidsföljd, andra i bokstavsordning." Med redovisning av kartor på s. 119-123. - Denna innehållsförteckning som ersätter de tidigare kan nu i sin tur ersättas av min förteckning.

 

9 Kartor i årgångarna 1930-1992. (BHÅ 64(1993), s. 119-123.) - Med följande uppdelning: Tiden före år 1000 e Kr. - År 1000-1699. - 1700-talet. - 1800-talet. - 1900-talet. - Kartor utanför Bromma.

 

Som ett komplement till denna förteckning - som ej ersätts genom min - redovisas här de kartor som tillkommit och ingår i årsskriften för åren 1993-1999.

 

Årg. 64(1993): Karta över Nockebyhov från 1992 på s. 59.

 

Årg. 65(1994): Del av lantmäterikarta över Ulvsundas ägor 1789 på s. 15. - Karta år 1858 över Alviks ägor på s. 19. - Karta över Alviks gård 1867 på s. 21. - Karta över området mellan Alvik och Klövervägens hållplats ca 1930 på s. 27. - Del av lantmäterikarta från 1832 med Tranebergs gård på s. 99.

 

Årg. 66(1995): Del av karta från 1789 över Ulvsundagodset på s. 17. - Karta 1858 över ägobyte mellan Smedslätten, Äppelviken och Alvik på s. 22. - Plankarta 1911 över byggnaderna vid Smedslättens gård på s. 23. - Stadsplanekarta inför byggnationen på 1960-talet över södra delen av det sunnerdahlska området på s. 29. - Lantmäterikarta från 1831-32 över del av Svartvik och Johannelund på s. 73. - Karta från 1920 över Lilla Ängby på s. 119.

 

Årg. 67(1996): Karta över Bromma omkring år 1700 sammanställd 1957 på basis av äldre lantmäterikartor på s. 13. Kartan visar många av de torp som fanns i Bromma vid denna tid. - 1829 års karta ur Carl af Forsells bok på s. 16-17. - Karta från 1920 över torpen och backstugorna längs gamla Drottningholmsvägen på s. 26. - Karta från tiden före 1775 som visar sista stycket av 1689 års väg mot Tyska Botten på s. 30. - Karta över Bällsta gård och kvarnbacke på s. 41. - Utsnitt av karta över Bromma 1829 ur Carl af Forsells bok på s. 51. - Kyrksjön med omgivningar på s. 73. - Karta över Södra Ängby efter bebyggelsen på s. 85. - Naturreservatet Judarskogen på s. 112-113.

 

Årg. 68(1997): Utdrag ur karta över Stockholmstraktens strandlinjer under 1100-talet på s. 71. - Karta från 1941 över kvarteren kring skyddsrummet vid Nyängsvägen 10-12 på s. 92.

 

Årg. 69(1998): Utsnitt ur karta över Ulvsunda, Kungsholms villastad och Lillsjönäs 1927 på s. 13. - Detalj av stadsplanekarta från 1932 med området vid Alvik på s. 45.

 

Årg. 70(1999): Tangens gardinfabrik i Bromma 1910 på s. 21. - Situationsplan för trädgården, Mariehälls gård på s. 49.

 

Artiklar om Bromma hembygdsförening och dess årsskrift (kronologisk ordning)

 

Självfallet finns det en lång rad artiklar utöver nedanstående som på olika vis berör eller har anknytning till Bromma hembygdsförening. Se bl.a. följande nummer: 145, 168, 174, 175, 185, 201, 202, 204, 205, 240, 416.

 

10 Anmälan. (BHÅ 1(1930), s. 3.) - Här anges att Bromma hembygdsförening bildades den 11 januari 1924. Därtill en kort programförklaring inför publiceringen av Bromma hembygdsförenings årsskrift som nu utges med sin första årgång.

 

11 Verksamhetsberättelse för Bromma hembygdsförening. (BHÅ 1(1930) ff.) - Ursprungligen med benämningen styrelseberättelse. I BHÅ 45(1974), s. 84 finns följande uppgift: "Åren 1930-1958 innehöll årsskriften regelbundet föreningens verksamhetsberättelse jämte sedvanliga årsräkningar. Styrelsen har beslutat återupptaga denna publicering fr.o.m. verksamhetsåret 1973."

 

- I den verksamhetsberättelsen som ingår i BHÅ 70(1999) anges att föreningen öppnat en hemsida på internet med följande adress: http://hem2.passagen.se/brommahf - "Där kommer program och andra aktualiteter om Bromma och föreningen att fortlöpande presenteras. Välkommen!"

 

12 Skänk Bromma-bilder till hembygdsföreningen! (BHÅ 4(1933), s. 49-50.) - Om grundandet av ett bildarkiv över Bromma. - I BHÅ 54(1983), s. 68 finns ett avsnitt under rubriken "Brommabilder".

 

13 Bromma hembygdsförenings första decennium. (BHÅ 5(1934) s. 44-51.)

 

14 Rönnow, Sixten. Bromma hembygdsförening 1924-1949. (BHÅ 20(1949) s. 3-18.) - Själva årsskriften har på omslaget följande markering: Jubileumsskrift 1924-1949.

 

15 Langenfelt, Gösta. Hembygdsföreningens vapen. (BHÅ 21(1950) s. 3-5.) - "Vapnet, som det här är framställt, har inte antagits av styrelsen och har inte förelagts föreningens årsstämma: det är en skiss, ett hugskott, och för det ansvarar endast redaktören."

 

16 Liedgren, Jan. Bromma hembygdsförenings vapen. (BHÅ 24(1953) s. 55-57.) - Med kort kommentar av Gösta Langenfelt.

 

17 Langenfelt, Gösta. Årsskriften 25 år. Ett skede av händelser och åsikter. (BHÅ 25(1954) s. 3-27.)

 

18 Langenfelt, Gösta. Årsskriften 30 år. (BHÅ 30(1959), s. 5-6.)

 

19 Stolpe, Herman. I stället för Bromma-krönika. (BHÅ 41(1970), s. 5-10.) - Med följande underrubriker: Årsskriften har fyllt fyrtio år. - Årsskriften i nuet och inför framtiden. - En redaktörs avskedsord.

 

20 Lindberg, Bengt. Bromma hembygdsförening 50 år. (BHÅ 45(1974), s. 8-12.)

 

21 Gezelius, Rolf. Årsskriften 60-årsjubilerar. (BHÅ 60(1989), s. 5-6.) - I artikeln redovisas vilka som varit årsskriftens redaktörer.

 

22 Bromma hembygdsförening 70 år. (BHÅ 65(1994), s. 5.)

 

A. Bok- och biblioteksväsen

 

Titlarna på denna avdelning rör anmälan av litteratur samt planer på en Brommabibliografi.

 

Se även följande nummer: 33, 80 ff., 260.

 

23 Rönnow, Sixten. Nyare Bromma-litteratur. (BHÅ 4(1933), s. 45-48; 7(1936) s. 37-46.)

 

24 Langenfelt, Gösta. Litteratur. (BHÅ 27(1956); 31(1960); 32(1961); 33(1962); 34(1963).) - Litteraturpresentationen återfinns i slutet av årsskriften.

 

25 Langenfelt, Gösta. Bromma-mosaik. (BHÅ 35(1964), s. 78-91.)

 

26 Lindberg, Bengt. Litteratur. "Så blir livets kamp en fest." (BHÅ 37(1966), s. 101-102.)

 

27 Stolpe, Herman. Litteratur. Ett standardverk om Spånga. (BHÅ 38(1967), s. 81-83.)

 

28 Gezelius, Rolf. Bokhyllan. Av Rolf Gezelius m.fl. (BHÅ 59(1988), s. 130-131; 65(1994), s. 122-123; 66(1995), s. 123-124; 68(1997), s. 97-99; 69(1998), s. 121-122; 70(1999), s. 113-115.)

 

29 Wingborg, Olle. Vem skrev vad om Bromma? Tankar inför en litteraturinventering. (BHÅ 70(1999), s. 53-63.) - Om en planerad Brommabibliografi. Därför i viss utsträckning en kommentar till denna förteckning som utgör första etappen mot en Brommabibliografi.

 

 

B. Allmänt och blandat

 

Allmänna organisationer

 

30 Boman, Sven. Bromma ungdomsråd 25 år. (BHÅ 24(1953) s. 58-63.)

 

31 Lagerheim, Lars. Västerorts representantförsamling 25 år. (BHÅ 43(1972), s. 56-57.)

 

32 Lindberg, Bengt. Bromma-Västerleds föreningsråd 50 år. (BHÅ 48(1977), s. 99-110. - Rådets ursprungliga namn var Bromma ungdomsråd. I artikeln berörs bl.a. Bromma ungdomsgård Kanaan som invigdes 1933 samt det arkiv som rymmer organisationens handlingar.

 

Tidningsväsen

 

33 Brolin, Hugo. Brommatidningar under 90 år. (BHÅ 60(1989), s. 83-95.) - I inledningen av artikeln ges en översikt av de 14 lokala tidningar som funnits. Därefter presenteras och kommenteras de.

 

34 Flenning, Per-Rune. Behöver Bromma en egen tidning? (BHÅ 47(1976), s. 109-114.) - Berör "Bromma Nyheter" och "Västerort". Anger att det första numret av Bromma Nyheter utkom den 23 maj 1946.

 

35 Wigander, Olof. Brommas spegel. (BHÅ 20(1949) s. 108-110.) - Intervju med Oswald Ternström, utgivare av Bromma Nyheter som enligt artikeln utkom med sitt första nummer den 22 maj 1946. (I själva verket torde det första numret ha utkommit den 23 maj 1946.)

 

 

C. Religion

 

Se även följande nummer: 120, 165, 227, 271, 285, 362, 365, 388-390, 392.

 

36 Arvidson, Harry. Präst i Bromma och Västerled - minnen från åren 1944-1980. (BHÅ 53(1982), s. 31-76.) - Harry Arvidson kom som präst till Bromma församling 1944. År 1959 blev han kyrkoherde i Västerleds nya församling och uppehöll denna befattning till sin pensionering 1980. Hans artikel ger en omfattande och personlig översikt av det kyrkliga arbetet under den aktuella perioden. Ur innehållsförteckningen: Den nyutnämnde adjunkten. - Mina prästkolleger. (Brynolf Ström, Gösta Bodemar, Nestor Hjort, Hilmer Elde, Axel Boström, Bengt Collste.) - Kyrkofullmäktige och kyrkoråd. - Kyrkvärdarna. - Arbetet i Riksby. - Bromma delas i tre församlingar (1955). - S:ta Birgitta kyrka i Nockeby. - S:t Ansgars kyrka i Alvik. - Kyrkans kris. - Nya initiativ. - Kyrkomusiker i Västerled. - Nya präster.

 

37 Brolin, Hugo. Frikyrkosamfund i Bromma. (BHÅ 54(1983), s. 46-68.) - Berör bl. a. Johannelunds missionsinstitut.

 

38 Eriksson, Evert. Tvenne prostvisitationer i Bromma i mitten av 1800-talet. (BHÅ 49(1978), s. 33-37.) - Visitationerna ägde rum 1849 och 1857; vid bägge tillfällena var Abraham Printz (1802-1878) kyrkoherde i Bromma.

 

39 Kågerud, K. G. Triangeln och Kärsögården. (BHÅ 43(1972), s. 79-90.) - Om Bromma KFUM:s hus i Alvik och dess fritidsgård på Kärsö. - Se även nr 496.

 

40 Lindberg, Bengt. Kyrkor och församlingsliv. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 88-104.) - På s. 103-104 berörs församlingshusen, församlingsindelningen och frikyrkligt arbete.

 

41 Rönnow, Sixten. En sommarfest vid Johannelund 1870. Av S. R. (BHÅ 13(1942) s. 67-70.) - Om Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionsinstitut vid Johannelund och en missionsfest. Artikeln med bild anges vara hämtad ur tidskriften Förr och nu 1870.

 

 

E. Skolor

 

Se även följande nummer: 299, 413.

 

42 Allmänbildning om Bromma. (BHÅ 31(1960), s. 81-87.) - Om en kunskapstävling mellan tre lärare och tre gymnasister.

 

43 Gerdelius, Dagmar. Kyrkskolor i Bromma. I anledning av återinvigningen av Bromma kyrkskola den 15/9 1964. (BHÅ 36(1965), s. 58-62.)

 

44 Lindberg, Bengt. Skolorna. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 105-113.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså kapitelrubrik.

 

45 Sandström, Vilhelm. Några anteckningar om Bromma folkskolors utveckling huvudsakligen under de senaste 40 åren. (BHÅ 7(1936) s. 24-36.) - Se även BHÅ 8(1937) s. 69 med rättelse av ett tryckfel.

 

46 Wallerius, Leander. Bromma folkskolor 1923-1949. Utvecklingshistorik och livsbilder. (BHÅ 20(1949) s. 59-80.) - På s. 75-79 biografiska uppgifter om följande lärare, födda under senare delen av 1800-talet : Vilhelm Sandström, Arvid Bergquist, Konrad Segrell, Aron Hedvall och Gustav Videfors.

 

Alviks skolmuseum

 

47 Törnsäter, Hans. Alviks skolmuseum. (BHÅ 59(1988), s. 127-129.) - Presentationen avslutas med "Brommas skolhistoria i årtal".

 

Alviksskolan

 

48 Adling, Stig. Minnen från Alviks folkskola 1918-1922. (BHÅ 67(1996), s. 95-100.)

 

49 Lindberg, Bengt. Alviksskolan. (BHÅ 48(1977), s. 74-82.)

 

Bromma läroverk

 

Se även följande nummer: 98, 180.

 

50 Langenfelt, Gösta. Bromma läroverks jubileum. Av Gösta Langenfelt och Leif Thiréus. (BHÅ 31(1960), s. 51-75.) - Leif Thiréus bidrag i artikeln rör skoltidningar.

 

51 Lennerstrand, Åke. Bromma läroverk under 1960-talet. (BHÅ 42(1971), s. 45-53.)

 

Höglandsskolan

 

52 Höglandsskolan en föregångsskola med traditioner. (BHÅ 36(1965), s. 63-77.)

 

53 Danielsson, Kerstin. Höglandsskolan - en 50-åring. Av Kerstin Danielsson och Barbro Waldenström. (BHÅ 53(1982), s. 106-119.) - Berör bl.a. Höglandsskolans teatergrupper.

 

54 Ingelög, Manne. Höglandsskolans genombrottsår. (BHÅ 38(1967), s. 73-80.) - Skolans förste rektor Manne Ingelög skrev en artikel i årgång 1934 av årsboken "Hem och hushåll". Denna artikel refereras och citeras nu.

 

Olovslundsskolan

 

55 Törnros, Barbro. Några glimtar ur Olovslundsskolans historia. (BHÅ 61(1990), s. 45-56.) - Årsskriftens omslag har som motiv Sven X:et Erixons väggmålning "Nils Holgersson" i Olovslundsskolan. På omslagets insida beskrivs målningen och på s. 51 en bild av Selma Lagerlöf vid hennes besök i skolan 1935.

 

 

F. Språkvetenskap

 

Runor

 

Se även följande nummer: 153.

 

56 Broström, Tore. Sentida runristningar i Bromma. (BHÅ 67(1996), s. 109-110.)

 

57 Wessén, Elias. Runstenarna i Bromma. (BHÅ 3(1932), s. 21-35.) - "Från Bromma äro kända sammanlagt 6 runstenar."

 

58 Wessén, Elias. Runstenarna i Bromma. (BHÅ 39(1968), s. 44-65.)

 

Namnforskning

 

Se även följande nummer: 314.

 

59 Björkman, Gunnar. Smek- och smädenamn i Bromma och hos dess grannar. (BHÅ 38(1967), s. 24-26.) - Benämningarna hämtade ur Gösta Langenfelts samling.

 

60 Langenfelt, Gösta. Förort. (BHÅ 27(1956), s. 78-79.) - "Det tanklösa sättet att kalla de stockholmska stadsdelar, som ligger söder om Söder och väster om Norr, ´förorter´ ska även i år belysas genom klipp ur pressen och skolböcker."

 

61 Langenfelt, Gösta. Per Albin Hanssons Allé. (BHÅ 32(1961), s. 78-82.) - Ett förslag att en del av Ålstensgatan skall ges namnet "Per Albin Hanssons Allé".

 

62 Langenfelt, Gösta. Uppkomsten av gat- och kvartersnamn i Bromma. (BHÅ 15(1944) s. 75-94.)

 

63 Lindberg, Bengt. Gatu- och kvartersnamn. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 142-143.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså liksom den följande kapitelrubrik.

 

64 Lindberg, Bengt. Ortnamn i Bromma. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 84-87.)

 

65 Sahlgren, Jöran. By och gårdnamn i Bromma socken. (BHÅ 6(1935) s. 38-52.) - I artikeln anges att sockennamnet Bromma nämnes första gången i en urkund från 1331.

 

66 Törnsäter, Hans. Namngivning i Kungsholms Villastad. (BHÅ 69(1998), s. 85-90.) - Med bl.a. följande underrubriker: Ulvsunda trädgårdsstad. - Förteckning över villanamn och ursprungsadresser i Kungsholms Villastad.

 

67 Wessén, Elias. Vad betyder landskapsnamnet Uppland? (BHÅ 36(1965), s. 36-46.)

 

Ortnamnet Bromma

 

Se även följande nummer: 220.

 

68 Blok, D. P. ´Braam´ in Holland. (BHÅ 34(1963), s. 52.)

 

69 Calissendorff, Karin. Bromma i Sverige och Norge. (BHÅ 34(1963), s. 31-44.)

 

70 Cameron, Kenneth. English place-names in Brom-. (BHÅ 34(1963), s. 53-59.)

 

71 Hald, Kristian. Dansk Bromme og beslaegtede navne. (BHÅ 34(1963), s. 47-51.)

 

72 Hjertquist, Tor. Namnen Bromma och Ålsten. (BHÅ 42(1971), s. 68-69.)

 

73 Holthagen, Harry. Vad betyder namnet Bromma? (BHÅ 40(1969), s. 24-29.)

 

74 Ingers, Ingemar. Bromma i Skåne. (BHÅ 34(1963), s. 45-46.)

 

75 Langenfelt, Gösta. Namnet Bromma. En inledning. (BHÅ 34(1963), s. 26-30.) - I anslutning till artikeln ondgör sig författaren liksom flera gånger tidigare över att Bromma emellanåt betecknas som förort och inte som stadsdel.

 

76 Stolpe, Herman. Vad betyder namnet Bromma? Några synpunkter av Herman Stolpe samt ett inlägg av Birger Holst. (BHÅ 38(1967), s. 17-23.)

 

Ortnamnet Essingen

 

77 Langenfelt, Gösta. Ortnamnet Essingen. (BHÅ 13(1942) s. 62-64.)

 

Ortnamnet Ålsten

 

Se även följande nummer: 72.

 

78 Langenfelt, Gösta. Namnen Ålsten och Asunda. (BHÅ 32(1961), s. 43-55.)

 

79 Langenfelt, Gösta. Ålsten och Ales stenar. (BHÅ 34(1963), s. 68-71.)

 

G. Litteraturhistoria och H. Skönlitteratur

 

Bägge dessa avdelningar redovisas tillsammans.

 

Se även följande nummer: 23-29, 182, 219, 317, 426.

 

80 Kinesiskt i och kring Bromma. (BHÅ 41(1970), s. 42-61.) - Med följande innehåll: 1. Klassisk kinesisk poesi i Brommatolkning av Thorsten Odhe. - 2. Kinesiska ordspråkstolkningar från Ålsten av Herman Stolpe. - 3. I Sung-keramikens spår. [Rör Nils Palmgrens Kinaforskning.] - 4. Lustslottet Kina i Drottningholm. - Avsnitt 3-4 som ej rör litteratur förtecknas separat.

 

81 Langenfelt, Gösta. Brommanejderna i författarögon. (BHÅ 27(1956), s. 3-54.) - I artikeln som illustreras med bl.a. teckningar av Holger Roos och av Birger Lundquist återges texter av Carl Michael Bellman, August Strindberg, Hjalmar Söderberg, Anders Österling, Tore Zetterholm och Edith Unnerstad m.fl. - Allra sist följande dikter vilka enligt artikelförfattaren har brommamotiv: Frusen Dryad av Bo Bergman. - Minnespromenad av Anders Österling. - Lärkan av Erik Blomberg. - Skiljande sund av Carl Sam Åberg. - I innehållsförteckningen anges som separat avsnitt "Fem Brommateckningar" av Holger Roos. Som framgår ovan utgör dessa illustrationer till Langenfelts artikel.

 

82 Langenfelt, Gösta. Glimtar av Bromma hos Kellgren och Bellman. (BHÅ 33(1962), s. 14-22.)

 

83 Langenfelt, Gösta. Litterär promenad från Nockebybro till Ulvsunda. (BHÅ 22(1951) s. 51-76.) - Med utdrag ur verk av Hjalmar Söderberg, Eyvind Johnson och Sigfrid Siwertz.

 

84 Liedgren, Jan. En tysk lovsång till Bromma 1803. (BHÅ 57(1986), s. 99-103.) - Jan Liedgren kommenterar och återger några tyska verser "Bromma´s Lob" som ursprungligen publicerades 1804 utan att författarens namn angavs. Enligt Liedgren torde verserna ha skrivits av Ernst Moritz Arndt som denna tid besökte Sverige.

 

85 Lindberg, Bengt. Bromma i litteraturen. [Med] Två Bellmansdikter. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 144-145.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså kapitelrubrik.

 

86 Matz, Edvard. Essingarna i litteraturen. (BHÅ 26(1955), s. 55-69.)

 

Särskilda författare

 

Bellman, Carl Michael

 

Se även följande nummer: 81, 82, 85, 256, 283, 343, 431.

 

87 Byström, Olof. Bellman i Bromma. (BHÅ 23(1952) s. 63-70.)

 

88 Langenfelt, Gösta. Vilken av "Hessingarna"? Fredmans epistel 48. (BHÅ 14(1943) s. 74-81.) - Fredmans epistel 48 har anknytning inte endast till "Hessingen" utan även till Brommalandet. - Artikeln illustreras med en vinjett av Yngve Berg.

 

89 Reuterswärd, Knut. Bellmansminnen i Bromma. (BHÅ 7(1936) s. 47-51.) - Berör bl.a. Bellmans besök hos Jonas Arnell på Bällsta gård.

 

90 Reuterswärd, Knut. Bellmansminnen på Stora och Lilla Essingen. (BHÅ 9(1938) s. 26-29.)

 

Fogelström, Per Anders

 

91Björkman, Gunnar. Bromma i Fogelströms stadsböcker. (BHÅ 39(1968), s. 80-82.) - Ingår i "Brommaglimtar".

 

Hirdman, Maj

 

92 Wichman, Holger. Den förtrollade eken - Traneberg i sagans värld. (BHÅ 64(1993), s. 41-46.) - Om två sagoböcker av Maj (Anna Maria) Hirdman: Den förtrollade eken (1934) och Den underbara butiken (1935).

 

Siwertz, Sigfrid

 

93 Sigfrid Siwertz i Ulvsunda. Sammanställt av Hans Törnsäter som även berör Sigfrid Siwertz anknytning till Bromma. (BHÅ 69(1998), s. 75-77.) - Ur författarens bok "Att vara ung. Minnen." 1949.

 

Wivallius, Lars

 

94 Schück, Henrik. Skalden Wivallius och Nockeby. (BHÅ 26(1955), s. 33-39.) - Ur följande verk av Henrik Schück: "En äfventyrare. Värklighetsroman från det trettioåriga krigets tid." (1918.) - Se även följande nummer: 255.

 

Zetterholm, Tore

 

95 Langenfelt, Gösta. Tore Zetterholm: Duvan. Rec. Av red. (BHÅ 29(1958:2), s. 62.) - Se även följande nummer: 81.

 

Visor och verser

 

96 Henrikson, Alf. Plock ur Brommas bilderbok med versifierad historia av Hic. H. och Åbergsson. Av Alf Henrikson m.fl. (BHÅ 25(1954) s. 43-55.) - En rad verser som tidigare varit publicerade i DN återges.

 

97 Kajenn. Möte. Av [Caj Lundgren]. (BHÅ 42(1971), s. 18.)

 

98 Langenfelt, Gösta. Kantat vid Brommaläroverkets tioårsjubileum. (BHÅ 42(1971), s. 61-67.) - Kantat som framfördes den 2 juni 1944 vid kollegiets festmåltid på restaurang Anglais med anledning av Bromma läroverks tioårsjubileum.

 

99 Nerman, Birger. På linje tolv. Gösta Langenfelt och andra namngivare tillägnas denna dikt. (BHÅ 25(1954) s. 56-57.)

 

 

I. Konst, musik, teater och film

 

Se även följande nummer: 55, 272, 280, 296, 365, 371, 377, 380, 385, 389, 433, 473, 487, 495, 531.

 

100 Alton, Peder. Snitt utan smicker. Gränsen mellan konst, landskapsarkitektur och trafikteknik suddas ut. (BHÅ 68(1997), s. 101-103.) - "Klippt - Recension och foto ur Dagens Nyheter från februari 1997." - Rör skulptören Hans Petersons och landskapsarkitekten Jonas Berglunds trafiklösning vid Alviksplan.

 

101 Björkman, Gunnar. Bromma i konsten. (BHÅ 35(1964), s. 68-77.) - En rad konstnärer och deras motiv presenteras. Verk återges härvid i bild av följande i denna ordning: Einar Forseth, Anna Küntzel, Josef Öberg, Erik Osslund, Eric Blücher, Gustaf Ambe och Waldemar Bernhard.

 

102 Bolin, Edvard. Brommalitografier. (BHÅ 55(1984), s. 112-116.) - Om tolv litografier av Gunnar Stålbrand som gavs ut av Bromma hembygdsförening. De presenteras under tre huvudrubriker (A-C) enligt nedan.

 

A. Vid Mälarstrand: 1. Jätteek vid Tyska Botten. 2. Höstdag vid Gubbkärret. 3. Grönviks tvätt. 4. Stora Sjövillan vid Äppelviken. - B. Runt Judarn: 5. Torpet Lugnet. 6. Kvarn- och smedstuga vid Åkeshov. 7. Stora Ängby. 8. Karsviks Östergård i vinterskrud. - C. Brommabygd: 9. Bromma kyrka. 10. Mariehälls herrgård. 11. Ulvsunda kvarnstuga. 12. Blockmorän vid Åkeshov.

 

- Litografierna presenteras även i BHÅ 56(1985), s. 70-73.)

 

103 Hugemark, Inga. Bromma-dräkten. (BHÅ 57(1986), s. 40-42.) - "En solig sommarförmiddag 1981 föddes idén till en Bromma-dräkt."

 

104 Lehnberg, Siv. Konst i Bromma - en presentation av skulpturer och reliefer i utemiljö. Efterforskning och text: Siv Lehnberg och Barbro Törnros. Foto: Stig Törnros. (BHÅ 69(1998), s. 23-39.) - En inventering av konst i Bromma som omfattar ett fyrtiotal verk. På s. 26-27 förtecknas konsten med uppgift om placering, upphovsman etc. På de efterföljande sidorna lämnas ytterligare uppgifter om konstverken som återges i färg. - Bokens omslag återger Berndt Hellebergs skulptur Fågel Rock.

 

105 Printz, Hans. Muralmålningen i Alviks medborgarhus. (BHÅ 63(1992), s. 95-100.) - Berör den renovering av Axel Wallerts väggmålning som ägde rum 50 år efter dess tillkomst.

 

106 Stolpe, Herman. Bokbandskonstnärer i Bromma. (BHÅ 41(1970), s. 73-78.) - Gideon Lundgren, Kerstin Bremer och Wolfgang Bremer.

 

107 Stolpe, Herman. Hur tre Brommakonstnärer formar materien. (BHÅ 37(1966), s. 33-74.) - 1. Einar Forseth i "den vår de svaga kalla höst". - 2. Olof Thorvald Ohlsson konstnär i stenstil. - 3. Sven Holmström textilkonstnären som nu skapar i betong.

 

108 Svensson, Jan. Margareta Emilsdotter och Gunnar Stålbrand - ett konstnärspar på Stierncronas väg. (BHÅ 51(1980), s. 89-99.)

 

Särskilda konstnärer

 

Bolin, Sascha

 

109 Eriksson, Evert. Brommakonstnären Sascha Bolin. (BHÅ 60(1989), s. 75-80.) - Sascha Bolin föddes 1889 i Riga men flyttade som ung till Bromma där han hämtade motiv till sina målningar. - Se även s. 73 där ett av hans verk återges.

 

Fornell, Bengt

 

110 Jäderberg, Eva. Årets profil: Konstnären Bengt Fornell. Text: Eva Jäderberg. Foto: Kjell Appelgren. (BHÅ 68(1997), s. 61-62.) - Fornells målning "Brommabygden" återges i artikeln.

 

Forseth, Einar

 

Se även följande nummer: 107, 133, 220.

 

111 Bolin, Edvard. Einar Forseth - förnyare av det kyrkliga glasmåleriet. (BHÅ 56(1985), s. 18-21.)

 

112 Böhn-Jullander, Ingrid. Nya konstverk av Einar Forseth i Västerledskyrkan. (BHÅ 53(1982), s. 77-87.)

 

113 Stolpe, Herman. Einar Forseth en konstnär i Bromma. (BHÅ 36(1965), s. 19-35.)

 

114 Stolpe, Herman. Mästaren på Ålstenshöjden. Einar Forseth Brommabo under 50 år. (BHÅ 46(1975), s. 36-50.)

 

Ohlsson, Olle Thorwald

 

115 Ny skulptur i Bromma: Husmorssemester. (BHÅ 39(1968), s. 82-83.) - Om en skulptur av Olle Thorwald Ohlsson. - Se även följande nummer: 107.

 

Palmquist, Eric

 

116 Stolpe, Herman. Konstnären Eric Palmquist - smålänningen som blev Brommabo. (BHÅ 42(1971), s. 72-78.) - Född 1908 i Växjö.

 

Petersens, Lennart af

 

117 Jäderberg, Eva. Årets Brommaprofil: Lennart af Petersens. - Fotograf. (BHÅ 70(1999), s. 13-14.)

 

Rudberg, Gustav

 

118 Wretholm, Eugen. Gustav Rudberg - en nordisk romantiker. (BHÅ 49(1978), s. 118-125.)

 

Södersten, Stig

 

119 Stolpe, Herman. Söderstens på Brötvägen. Fyrtio års konstnärsliv i Bromma. (BHÅ 40(1969), s. 70-81.)

 

Kyrkor

 

Se även följande nummer: 36.

 

120 Lindberg, Bengt. Kyrkor och församlingsliv. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 88-104.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså kapitelrubrik med bl.a. följande underrubriker: Bromma kyrka. - Kyrkogården. - Klockstapeln. - Prästgården, Klockargården och Kyrkskolan. - Västerledskyrkan. - Församlingshusen. - Församlingsindelningen. - Frikyrkligt arbete.

 

Bromma kyrka

 

Se även följande nummer: 38, 139, 159, 231, 296, 299, 389.

 

121 Bolin, Edvard. På upptäcktsfärd bland kalkmålningar i Bromma kyrka. (BHÅ 51(1980), s. 18-31.) - Anmälan av följande arbete av Evert Eriksson och Jan Liedgren: "På upptäcktsfärd bland kalkmålningar i Bromma kyrka" (1979). Skriften berör verk av Albert Målare (Albertus Pictor) i Bromma kyrka.

 

122 Dymling, Carl. S:ta Anna-bågen i Bromma kyrka. Några Albertus Pictor-målningar från 1480-talet. (BHÅ 5(1934) s. 30-43.)

 

123 Eriksson, Evert. Adliga vapen i Bromma kyrka. (BHÅ 62(1991), s. 91-93.)

 

124 Eriksson, Evert. Bromma kyrka i historiskt sammanhang. (BHÅ 68(1997), s. 67-80.)

 

125 Eriksson, Evert. Bromma kyrkas klockstapel. (BHÅ 63(1992), s. 83-87.) - Med ett sammandrag av C. Nyquists beskrivning av klockstapeln i Fataburen 1911.

 

126 Eriksson, Evert. Gamla foton av Bromma kyrka. (BHÅ 59(1988), s. 54-55.)

 

127 Eriksson, Evert. Gammalt och nytt om Bromma kyrkogård. (BHÅ 45(1974), s. 64-78.) - På s. 70 återges en oljemålning av Bromma kyrka från 1832 av Carl-Johan Fahlcrantz.

 

128 Estham, Inger. De fyra evangelisterna i Bromma kyrka. (BHÅ 47(1976), s. 15-17. - Om fyra broderade rundlar som ursprungligen prytt en mässhake.

 

129 Odlander, Roland. Äldre gravar och gravkor vid Bromma kyrka. Några anteckningar från den senaste restaureringen. (BHÅ 42(1971), s. 54-58.) - Berör bl.a. Ehrenstolpes och Urban Hiärnes gravkor.

 

Bromma kyrka: Hiärneska gravkoret

 

130 Bolin, Edvard. Varför lät Urban Hiärne bygga ett gravkor i Bromma kyrka? (BHÅ 52(1981), s. 100-111.)

 

131 Dymling, Carl. Ett Urban Hiärne-minne i Bromma. Det Hiärneska gravkoret vid Bromma kyrka. (BHÅ 9(1938) s. 30-42.)

 

132 Falk, Wendla, f. Hjärne. Hjärneska gravkoret i Bromma kyrka. (BHÅ 28(1957), s. 26-36.)

 

S:t Birgitta kyrka

 

Se även följande nummer: 111-114 som berör konstnären Einar Forseth samt 169-173 som berör den heliga Birgitta.

 

133 Birgitta till Birgittakyrkan. (BHÅ 39(1968), s. 84.) - "Birgittakyrkan har som gåva fått en vacker Birgittatavla av Einar Forseth."

 

134 Insamling till Birgittastaty vid S:ta Birgitta kyrka. (BHÅ 38(1967), s. 14-16.)

 

135 Bergh, Rolf. Hur jag tänkte mig kyrkan. (BHÅ 56(1985), s. 115-117.) - Arkitekt Rolf Bergh vann tävlingen om ny kyrka i Nockeby.

 

136 Bolin, Edvard. Birgittakyrkan i Nockeby. (BHÅ 56(1985), s. 89-105.)

 

137 Hirsch, Lars-Olof. S:ta Birgitta kyrka - en levande kyrka. (BHÅ 56(1985), s. 118-123.)

 

138 Reimers, Gerd. Birgittakyrkan i Nockeby. (BHÅ 56(1985), s. 106-111.) - "I sin förening av liturgiskt innehåll med konstnärlig form är Rolf Berghs Birgittakyrka i Nockeby unik i vårt land." - Se även följande nummer: 167.

 

Sundbybergs kyrka

 

139 Österberg, Henning. Sundbyberg bygger en kyrka. (BHÅ 55(1984), s. 70-82.) - Utdrag ur följande bok av Henning Österberg: "Sundbyberg bygger en kyrka - händelser, personer och bilder kring 1911." (1981). - Berör även Bromma församling samt Bromma kyrka som betjänade Sundbyberg fram till församlingsdelningen år 1909. Därtill uppgifter om Herman Fredrik Lundberg som 1898 blev kyrkoherde i Bromma-Sundbyberg.

 

Västerledskyrkan

 

Se även följande nummer: 111-114 som berör Einar Forseth samt 191 som berör Finn Malmgren.

 

140 Ström, Brynolf. Västerledskyrkan. 1-3. (BHÅ 10(1939) s. 32-60; 11(1940) s. 30-49; 13(1942), s. 26-61.) - 1. Hur kyrkan kom till. - 2. Bygget och invigningen. - 3. Beskrivning av kyrkan. -

 

Invigningen skedde den 18 december 1932. Artikeln berör bl.a. insamlingen för kyrkan till Finn Malmgrens minne.

 

Musik

 

141 Thoresson, Thore. Bromma gosskör. (BHÅ 61(1990), s. 63-67.)

 

142 Österholm, Peo. När Bromma var Sveriges New Orleans. (BHÅ 69(1998), s. 49-64.) - Artikeln avslutas med en dagsvers "Hjältarna från Storyville" av Alf Henrikson.

 

Teater

 

143 Jäderberg, Eva. Ett stycke teaterhistoria i Bromma. (BHÅ 63(1992), s. 89-92.) - "Artikeln är resultatet av en intervju, som Eva Jäderberg gjort med Inga Tobiasson om den barnteaterverksamhet, som hade sitt ursprung i en villa på Mossdungsgränd i Ålsten." - Se även följande nummer: 53.

 

Film

 

144 Eklund, Hans. Brommabiografen. Före ljudfilm och TV. (BHÅ 69(1998), s. 41-47.) - Biografen Brommateatern i Alvik.

 

145 Flood, Harry. En film blir till. (BHÅ 46(1975), s. 103-106.) - Om en film "Brommabilder 1914-1974" som tillkom genom Stockholms stadsmuseum och Bromma hembygdsförening.

 

146 Waldenström, Barbro. Bromma filmstudio - 342 filmer gammal men piggare än någonsin. (BHÅ 69(1998), s. 65-74.) - Artikeln avslutas med ett inlägg av Eva Jäderberg: "Höglandsbion och filmstudion behövs."

 

J. Arkeologi

 

Se även följande nummer: 231, 232, 242, 243, 266, 331, 432.

 

147 Biörnstad, Margareta. Beckomberga - Råcksta-gravfältet. En preliminär redogörelse. (BHÅ 26(1955), s. 22-32.)

 

148 Broberg, Anders. Vikingatida och medeltida byar i Bromma. (BHÅ 52(1981), s. 14-34.)

 

149 Gustawsson, Karl-Alfred. Arkeologiska undersökningar i Bromma. (BHÅ 4(1933), s. 26-44.)

 

150 Lindberg, Bengt. Bygdens historia - forntiden. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 31-44.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså liksom den följande kapitelrubrik.

 

151 Lindberg, Bengt. Hur man bodde i Bromma under forntiden. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 45-48.)

 

152 Nerman, Birger. Ulvsundabrakteaten - ett märkligt forntida guldfynd. (BHÅ 18(1947) s. 3-12.)

 

153 Nordén, Arthur. Gasten i Ulvsunda snärjd och besvärjd. Ett bronsbleck från o. 800 e. Kr., stort som en lillfingernagel, med runtrolldom mot gengångare. (BHÅ 33(1962), s. 4-9.)

 

154 Oldeberg, Andreas. Förhistoriska föremål från Bromma socken. (BHÅ 32(1961), s. 17-42.)

 

155 Stolpe, Herman. Helgö. Märkliga fornfynd på Sveriges första internationella flygplats. (BHÅ 41(1970), s. 62-72.)

 

156 Stolpe, Herman. Helgöfynden kastar nytt ljus över Sveriges tidiga historia. (BHÅ 39(1968), s. 66-69.) - Artikel i anslutning till en utflykt som företagits av Bromma hembygdsförening.

 

L. Biografi med genealogi

 

Särskilda släkter

 

Se även följande nummer: 123, 129.

 

Bennet

 

157 Gezelius, Rolf. Släkten Bennet i 1800-talets Bromma. Av Rolf Gezelius och Evert Eriksson. (BHÅ 59(1988), s. 81-87.) - Se även följande nummer: 355.

 

Keijser

 

158 Wichman, Holger. Familjen Keijser i Johannelund. (BHÅ 66(1995), s. 55-77.) - "Under arbetet med att skriva om Traneberg har jag blivit intresserad av familjen Keijser, som ägde Traneberg 1810-1833." - Se även följande nummer: 313, 342.

 

Kolmodin

 

159 Eriksson, Evert. Släkten Kolmodin i Bromma. (BHÅ 66(1995), s. 112-113.) - Evangeliska Fosterlands Stiftelsen har en gemensam gravplats på Bromma kyrkogård för bl.a. missionärer. Ett av gravmonumenten innehåller namn på fjorton personer med efternamnet Kolmodin.

 

Stierncrona

 

160 Lindgren, Torgny. Stierncronorna på Åkeshov och Rikets ständers bank. (BHÅ 35(1964), s. 5-9.)

 

Biografiska samlingar

 

161 Bolin, Edvard. Dalfolk i Alvik. (BHÅ 53(1982), s. 22-30.) - Om dalfolk från Leksand som arbetade vid Monténs stearinljusfabrik i Alvik. - Se även följande: BHÅ 23(1952), s. 8-10 som har ett inslag med rubriken "Dalfolk i Bromma". - BHÅ 52(1981), s. 72 med ett fotografi av "Alviks döttrar", dvs dalkullor anställda vid Monténs. - Se även följande nummer som berör dalfolk: 221, 282, 495.

 

162 Bolin, Edvard. Tvättarfamiljen Löfgren vid Grönvik. (BHÅ 46(1975), s. 80-84.)

 

163 Liedgren, Jan. Präster i Bromma under medeltiden. (BHÅ 30(1959), s. 7-9.)

 

164 Ståhle, Lars. Politiker i ålstenstrakten och andra minnen därifrån. (BHÅ 67(1996), s. 106-108.) - Korta noteringar om bl.a. Per Albin Hansson, Tage Erlander, Ernst Wigforss och Per Edvin Sköld.

 

165 Wijkmark, Henning. Bland präster och frälsemän i gamla Bromma. (BHÅ 28(1957), s. 20-25.)

 

Särskilda personer

 

Författare och konstnärer redovisas under separata avdelningar. Personregistret hänvisar till samtliga avdelningar.

 

Andersson, Gustav, trädgårdsmästare, Lilla Ängby

 

166 Lehnberg, Siv. Trädgårdsmästare Andersson på Lilla Ängby. (BHÅ 60(1989), s. 111-115.) - Egendomen Lilla Ängby uppstod 1728 genom avstyckning från den mark som kronan hade dragit in i samband med att man ordnade färjestället vi Tyska Botten och drog fram vägen dit. - Gustav Andersson (1891-1974) övertog 1920 arrendet på Lilla Ängby

 

Berg, Rolf, arkitekt

 

167 Reimers, Gerd. Rolf Bergh och några av hans verk. (BHÅ 56(1985), s. 112-115.) - Arkitekt Rolf Bergh vann tävlingen om ny kyrka i Nockeby. - Se även följande nummer: 138.

 

Bergquist, Arvid, lärare, Mariehäll

 

168 Bergquist, Arvid. Minnen och tankar från ett långt liv. (BHÅ 54(1983), s. 15-27.) - Arvid Bergquist (1883-1965), som växte upp i Folkärna, var lärare i Mariehäll; därtill ordförande i Bromma hembygdsförening 1930-1946 och aktiv inom bl. a. kyrka och församling. Hans artikel skrevs i olika omgångar under åren 1957-1962. - Se även följande nummer: 221.

 

Birgitta, den heliga

 

Se även följande nummer: 133-138.

 

169 Birgittas sexhundraårsminne. (BHÅ 44(1973), s. 51-52.)

 

170 Stolpe, Herman. Birgitta från Finsta. Sveriges märkligaste kvinnogestalt. (BHÅ 40(1969), s. 36-46.)

 

171 Stolpe, Herman. Den heliga Birgitta. Tal i Birgittakyrkan den 25 maj 1969 efter pingstdagens högmässa, före överlämnandet av Axel Wallenbergs Birgittaskulptur. (BHÅ 41(1970), s. 11-13.)

 

172 Stolpe, Sven. Den heliga Birgitta i Bromma. (BHÅ 40(1969), s. 30-32.)

 

173 Wessén, Elias. Birgitta i Stockholm. Några uppgifter ur kanonisationsprotokollen. (BHÅ 40(1969), s. 33-35.)

 

Blom, Sven D., byråchef

 

174 Stolpe, Herman. Sven D. Blom in memoriam. (BHÅ 39(1968), 85.) - Sven D. Blom var aktiv inom Bromma hembygdsförening.

 

Bolin, Edvard, redaktör för Brommaboken

 

175 Edvard Bolin in memoriam. (BHÅ 58(1987), s. 4-5.) - "Edvard Bolin, Brommabokens redaktör de senaste 12 årgångarna, avled den 27 december

 

1986 i en ålder av 64 år."

 

De Geer, Gerard, professor

 

176 De Geer, Ebba Hult. Till Gerard De Geers minne. (BHÅ 29(1958:2), s. 18-32.) - Berör bl.a. Gerard De Geers geologiska forskningar i Bromma. 1958 på hundraårsdagen av hans födelse invigdes hans gravvård på Bromma kyrkogård.

 

Fuchs, Thomas Zacharias, kyrkoherde

 

177 Eriksson, Evert. Thomas Zacharias Fuchs. Hovpredikant, fältprost, kyrkoherde. (BHÅ 59(1988), s. 44-51.) - "De flesta av Bromma församlings kyrkoherdar mellan åren 1622-1846 hade Bromma pastorat som prebende. Det var en förmån, ett lönetillskott, som anslogs vissa kyrkoherdetjänster i några av Stockholms innerstadsförsamlingar." Prebendekyrkoherden skötte dock ej det dagliga arbetet. Thomas Zacharias Fuchs (1772-1846 ) blev 1812 kyrkoherde i Ulrica Eleonora (Kungsholms) församling och utnämndes dessutom till kyrkoherde (prebende) i Bromma pastorat 1817.

 

Hammarinus, Samuel, kyrkoherde

 

178 Staf, Nils. Mäster Samuel Hammarinus. (BHÅ 2(1931), s. 26-36.) - Samuel Hammarinus var kyrkoherde i Klara församling, samtidigt uppehöll han en liknande befattning i Bromma församling 1649-1663. Han avsattes från sitt prästämbete 1663.

 

Hansson, Johan, bokförläggare

 

179 Stolpe, Herman. Johan Hansson. Natur och Kulturs grundare. (BHÅ 45(1974), s. 34-46.)

 

Iverus, Gustaf, rektor

 

180 Otborn, Elise. Gustaf Iverus. (BHÅ 49(1978), s. 111-117.) - I årsskriftens rubrik står det i själva verket "Gustav Iverus" - den korrekta stavningen av förnamnet är Gustaf vilket även framgår av själva artikeln. - Gustaf Iverus (1889-1973) var 1934-1954 rektor vid Bromma läroverk. - Ur artikeln: "Både lärare och elever vid Bromma läroverk tänker ofta med tacksamhet på den man, som skapade en så ljus och fri miljö i den nya skolan och ändå förmådde hålla ihop den med ordning och reda genom att ge så många en känsla av medansvar."

 

Jansson, Helge Donatus, kyrkoherde, Bromma

 

181 Hjorth, C[arl] N[estor]. En prästman om Bromma på 1890-talet. (BHÅ 21(1950) s. 20-31.) - Helge Donatus Jansson tillträdde tjänsten som kyrkoherde i Bromma 1888. Ur hans anteckningar återges en rad personligt hållna uppgifter som rör Bromma.

 

Jansson, Johan Alfred, pantlånare

 

182 Gustaf-Janson, Gustaf. Pant-Janne och Brohill i Nockeby. Utdrag ur Gösta Gustaf-Jansons memoarer. (BHÅ 58(1987), s. 77-83.) - Ur följande bok av Gösta Gustaf-Janson: Att vända åter. Memoarer 1902-1921. (Bonniers 1981.) Avsnittet rör hans farfar pantlånaren Johan Alfred Jansson och dennes sommarnöje "Brohill" i Nockeby. Därtill några personliga rader om Bromma.

 

Karl XI

 

183 Andersson-Meijerhelm, K. A. Carl XI:s äventyr på Ulvsundasjön. (BHÅ 9(1938) s. 49-50.) - "Ur K. A. Andersson-Meijerhelm, Flydda dagar, Sthlm 1888."

 

Kavli, Karin, skådespelare

 

184 Kavli, Karin. Mariendals handelsträdgård - Karin Kavlis barndomshem. Utdrag ur Karin Kavlis memoarer av Edvard Bolin. (BHÅ 56(1985), s. 56-67.) - "Hösten 1984 utkom boken om Karin Kavli, Bonniers förlag, skriven av Uno Myggan Ericson. I den berättar fru Kavli om sin uppväxttid i Mariehäll, där hennes far var trädgårdsmästare."

 

Langenfelt, Gösta, lektor

 

185 Stolpe, Herman. Gösta Langenfelt född 25.9 1888, död 21.4 1965. In memoriam. Av Herman Stolpe och Gustaf Iverus. (BHÅ 36(1965), s. 5-9.) - "Med Gösta Langenfelt har ... Bromma hembygdsförening förlorat en mångårig ordförande och en talangfull redaktör för föreningens årsskrift ..."

 

Lindberg, Bengt, folkskollärare

 

186 Lindberg, Bengt. Ur en Smedslättsgrabbs minnen. (BHÅ 39(1968), s. 70-78; 45(1974), s. 79-83.) - Författarnamnet förekommer i två versioner: Bengt O. Lindberg samt Bengt Lindberg. Jag har genomgående använt den senare namnformen.

 

Lindhagen, Carl, borgmästare

 

187 Lindhagen, Carl. Gamla Borgmästaregården i Äppelviken. (BHÅ 43(1972), s. 91-96.) - Utdrag ur Carl Lindhagens memoarer, utgivna 1936.

 

188 Lindhagen, Carl. Nya borgmästaregården i Ålsten. (BHÅ 44(1973), s. 53-64.) - Utdrag ur Carl Lindhagens memoarer, utgivna 1936.

 

189 Lindhagen, Jenny. Minnesteckning över borgmästare Carl Lindhagen. (BHÅ 26(1955), s. 70-84.) - "Detta är ett opublicerat föredrag i Stockholms fredsförening, daterat den 15 september 1946, av Carl Lindhagens kvarlevande hustru."

 

Ljunglöf, Knut, fabrikör

 

190 Törnros, Barbro. Knut Ljunglöf och livet på Blackeberg. (BHÅ 60(1989), s. 99-108.) - Knut Ljunglöf (1833-1920) drev en tobaksfabrik och under 1870- och 80-talet hade han sin sommarbostad i Blackeberg där han låtit uppföra en stor villa, senare kallad slottet. - Se även följande nummer: 297-298.

 

Malmgren, Finn, polarforskare

 

191 Gezelius, Rolf. Finn Malmgren och Västerledskyrkan. (BHÅ 70(1999), s. 107-108.) - Ingår i "Brommaglimtar".

 

Meurling, Carl, fastighetsdirektör

 

192 Gezelius, Rolf. Carl Meurling - en av trädgårdsstädernas skapare. (BHÅ 62(1991), s. 23-26.)

 

Nilson, Gertrud, lärare

 

193 Österberg, Jeanne Marie. Korgtanten Nilson. (BHÅ 48(1977), s. 57-67.) - Gertrud Nilson band korgar; 1968 publicerade hon boken "Min sjuhundrade korg". - På s. 62 bild av hennes villa på Majvägen 7.

 

Nilsson, Karl Oskar, svarvare

 

194 Eriksson, Evert. Från Uralbergen i Ryssland till prästgården i Bromma. (BHÅ 63(1992), s. 130-131.) - Om svarvaren Karl Oskar Nilsson (1883-1931) och hans familj.

 

Palmgren, Nils, intendent

 

195 I Sung-keramikens spår. (BHÅ 41(1970), s. 53-55.) - Avsnittet rör Nils Palmgrens Kinaforskning och ingår i artikeln "Kinesiskt i och kring Bromma".

 

Printz, Per Abraham, kyrkoherde

 

196 Eriksson, Evert. Våra kyrkoherdar. Om släkten Printz i Bromma. En krönika. (BHÅ 53(1982), s. 88-91.) - "När Bromma år 1847 blev eget pastorat utsågs Per Abraham Printz (1802-1878) till socknens förste kyrkoherde. Tidigare hade pastoratet tilldelats någon kyrkoherde i Stockholm som prebende, dvs ett slags lönetillägg." - I artikeln berörs även Per Abraham Printz släkt.

 

Rathou, Emilie, rösträtts- och nykterhetsivrare

 

197 Björkman, Gunnar. En färgstark brommabo. Emilie Rathou. (BHÅ 34(1963), s. 72-75.)

 

Strindberg, Einar Johan, bibliotekarie

 

198 Stolpe, Herman. Einar Johan Strindberg in memoriam. (BHÅ 40(1969), s. 87-88.)

 

Sträng, Gunnar, finansminister

 

199 Stolpe, Herman. Samtal med Gunnar Sträng om hans upplevelser i unga år i Västerort. (BHÅ 47(1976), s. 31-37.)

 

Thorson, Gerd, gymnastiklärare

 

200 Jäderberg, Eva. Årets Brommaprofil: Gerd Thorson. Text: Eva Jäderberg. Foto: Kate Engdahl. (BHÅ 69(1998), s. 21-22.)

 

Wahlund, Helmer, lärare

 

201 Bolin, Edvard. Några ord om Helmer Wahlund. (BHÅ 51(1980), s. 38. - Helmer Wahlund (1899-1980) föreslog 1924 att en hembygdsförening skulle bildas i Bromma och han blev därvid jämte godtemplarlogen Asbjörn Kloster i dåvarande Tangen dess tillskyndare. - Edvard Bolins presentation av Helmer Wahlund utgör inledningen till följande artikel: "Sandvikare och sandviksliv. Barndomsupplevelser berättade av Helmer Wahlund." - Se även följande nummer: 416.

 

202 Stolpe, Herman. Ur-brommanen Helmer Wahlund. (BHÅ 37(1966), s. 75-79.) - Helmer Wahlund, född 1916, "var en av dem som var tillskyndare till hembygdsföreningens tillkomst".

 

Wigander, Olof, redaktör

 

203 Wigander, Olof. På reportagejakt i Bromma. (BHÅ 20(1949) s. 102-107.) - Artikelförfattaren kåserar om reportage han gjort i Bromma.

 

Wingqvist, Lars, hedersledamot i Bromma hembygdsförening

 

204 Gezelius, Rolf. Ordförandeskifte. (BHÅ 69(1998), s. 11. - "När Lars Wingqvist vid årsmötet våren 1998 överlämnade Bromma hembygdsförenings ordförandeklubba till Mark Une, avgick dess elfte ordförande och tillträdde dess tolfte."

 

N. Geografi med lokal- och kulturhistoria

 

Liksom inom flertalet övriga avdelningar kommer artiklar utan angiven författare före artiklar med författarnamn.

 

205 Bilderboken. (BHÅ 51(1980), s. 32-37.) - "Bilderboken avser att i denna [årg. 51] och framtida årsböcker låta läsarna glädja sig åt att se hur vårt samhälle vuxit fram. Bilderboken vill även stimulera brommaborna att skicka in ytterligare bilder. De intressantaste kommer att avfotograferas och införlivas med vårt bildarkiv och kanske även stadsmuseets." - Se även notis i BHÅ 52(1981), s. 34 och BHÅ 54(1983) s. 68 om Bromma hembygdsförenings bildarkiv.

 

206 Brommaglimtar. [1968.] (BHÅ 39(1968), s. 79-84.) - Med följande underrubriker: Strandbebyggelsen i gamla Äppelviken. - Bromma i Fogelströms stadsböcker. Dessa avsnitt förtecknas även separat.

 

207 Brommaglimtar. [1990.] (BHÅ 61(1990), s. 115-120. - Titeln "Brommaglimtar" återkommer regelbundet fr.o.m. denna årgång varvid Rolf Gezelius svarar för flertalet inslag. Någon hänvisning till innehållet sker i allmänhet ej genom registren. - Med följande underrubriker i denna årgång: Lyckad ringduvehäckning. - Igelkotten redivivus. - Carl Jonas Love Almqvist på promenad i Bromma. - Då Drottningholms flottbro höll på att sjunka. - Lokaltelefonkatalogen 1922-52. - ÄSK:s vintertävlingar 1927.

 

208 Brommaglimtar. [1991.] (BHÅ 62(1991), s. 119-122.) - Med följande underrubriker: Ulvsunda Gille, beryktat "hak" i Johannesfred. - Sällsynt växt funnen i Bromma. - Den gamla husnumreringen i Äppelviken. - Snabbspårväg hot mot Essingen, Äppelviken och Borgberget. - Ny teknik inom BHF.

 

209 Brommaglimtar. [1992.] (BHÅ 63(1992), s. 127-131.) - Med följande underrubriker: Boken om Arne Zetterström. - Invigningen av Alviks kommunalhus 1941. - Inte ens Du som är bystfager ... - Bromma bridgeklubb. - Lokalisering av försvunna hus, vägar mm på modern karta. - Från Uralbergen i Ryssland till prästgården i Bromma.

 

210 Brommaglimtar. [1993.] (BHÅ 64(1993), s. 93-100.) - Med följande underrubriker: Hilding Rosenberg och Einar Forseth föddes för 100 år sedan. - Linje 13, Ulvsundabanan. - Bällsta i gammalt uppslagsverk. - Norra Ängby trädgårdsstadsförening 60 år. - Brommaoriginal på 1920-talet. - Ulvsunda gård i början av 1900-talet. - Visa tillägnad Brommaboken 1992. - Mattor med runristningsmotiv. - "Okänd" arkitekt identifierad.

 

211 Brommaglimtar. [1994.] (BHÅ 65(1994), s. 119-123.) - Med följande underrubriker: Gubbkärrets mantalsuppgift 1907. - Den siste smeden på Åkeshof och hans familj. - Stensättning i Riksby-Glia området i Bromma.

 

212 Brommaglimtar. [1995.] (BHÅ 66(1995), s. 116-122.) - Med följande underrubriker: Stränkan kommer, ett Solviksminne. - Japaner, japaner, japaner. Om bitterskråp i Blackeberg. - Kring Alléparken på 1920-talet. - Nybygget. - Rovdjur i Bromma socken. -Tiokampare i Äppelviken blev vinodlare i Rheingau. - Från våra trädgårdsstäder. - Fornlämning vid Terserusvägen.

 

213 Brommaglimtar. [1996.] (BHÅ 67(1996), s. 116-123.) - Med följande underrubriker: Att vara runstensfadder. - Röda huset vid Smedslättens gård. - Intressant kaféskylt. - Uppgifter om sekelskiftets Bromma. - Ålstensskolans dag. - Roman med ålstensmotiv. (Finns som manuskript i hembygdsföreningens lokaler.) - Bromma folkdansgille. - Vinranka nära Brommaplan.

 

214 Brommaglimtar. [1997.] (BHÅ 68(1997), s. 91-96.) - Med följande underrubriker: Jätteek vid Alvik. - Föreningen Bergporten. - Bilar och biltrafik i Västerled. - Jättegryta under Ålstensskolan. - Släkten Pihl och Abrahamsberg.

 

215 Brommaglimtar. [1998.] (BHÅ 69(1998), s. 117-120.) - Med följande underrubriker: Var Carl Jonas Love Almqvist kartritare i Bromma? - Det hände på Tolvan. - Sommarstugorna vid Södra Ängby. - Haqvin Carlheim-Gyllensköld död. - Ännu en skylt har tagits ned.

 

216 Brommaglimtar. [1999.] (BHÅ 70(1999), s. 105-112.) - Med följande innehåll: Ericsonfabriken på Ranhammarsvägen 20 i Ulvsunda. - Finn Malmgren och Västerledskyrkan. - Natur för alla. - Parkträden hotas. - Kontroversiella fartgupp i Äppelviken. - De två första artiklarna förtecknas även separat.

 

217 Brommaiana - vad vet vi om Bromma? (BHÅ 57(1986), s. 104-112.) - För att initiera ytterligare forskning om Bromma har en förteckning utarbetats över vad som icke har beskrivits tillräckligt. "Den omfattar alla de byar, gårdar, torp, platser, industrier, föreningar m.m. som skulle behöva dokumenteras ytterligare." - Se även följande nummer: 286.

 

218 Brommakrönika. (BHÅ 1(1930) ff. - Återkommande krönika som i allmänhet finns i början av årsskriften. Som framgår av författaruppgiften nedan återfinns den dock ej i samtliga årgångar.

 

Författare av krönikan: Axel Dahlberg för årg. 1-16. - Sixten Rönnow för årg. 17. - Sven D. Blom för årg. 21- 22, 24, 26, 28, 31- 32, 34, 36-37. - Alvar Alván för årg. 40, 42-43, 45-46. - Bengt Lindberg för årg. 47- 49. - Arne Wennberg för årg. 51 ff.

 

Nedan ges exempel på innehållet i krönikan. Det är ett högst begränsat och subjektivt urval av krönikans rikhaltiga innehåll som presenteras för olika årgångar. Någon hänvisning till detta innehåll sker ej genom registren.

 

- Årg. 1(1930): Folkmängden och dess fördelning på olika områden - detta även i efterföljande årgångar. - Årg. 2(1931): Stora Ängby trädgårdsstad. - Årg. 3(1932): Tillkomsten av Västerledskyrkan. Arbetet med Tranebergsbron. - Årg. 4(1933): Arbetet med Tranebergsbron. - Årg. 5(1934): Arbetet med Tranebergsbron. Traneberg. Judarnområdet. Bromma flygfält. - Årg. 6(1935): Tranebergsbron som invigdes den 31 augusti 1934. Brommas indelning i 23 stadsdelar enligt karta på s. 23. Bromma flygfält. - Årg. 7(1936): Judarnskogen. Bromma läroverk. Folkskolebyggnaden vid Stora Ängby. - Årg. 8(1937): Bromma flygfält som invigdes den 23 maj 1936. - Årg. 9(1938): Småstugeutställning. Foto av Gunnar Myrdals villa vid Stora Mossen, byggd 1937. Tennishallen vid Alvik. - Årg. 10(1939): Abrahamsberg. Ulvsunda. Karta över Bromma trädgårdsstäders utveckling 1913-1938. Åkeslund. Mariehäll.

 

- Årg. 11(1940): Eneby. Bällsta kvarn. - Årg. 12(1941): Bällsta småstugeområde. Kommunalhuset i Alvik. Elfvinggården. - Årg. 13(1942): Äppelvikens elementarskola vid Drömstigen. Karta över den nya stadsindelningen för Bromma infogad mellan s. 16 och 17. Bromma kommunala flickskola. - Årg. 14(1943): Riksby. Ängbybanan. Provisoriska bostadshus i Alvik. - Årg. 15(1944): Johannesfredsudden. Ulvsunda. Nya Eriksberg eller Nockebyhov.

 

- Årg. 24(1953): Tunnelbanan - som invigdes den 26 oktober 1952 - och en vers av Alf Henrikson "Metropolis" i anslutning härtill. - Årg. 26(1955): Tunnelbanan. Bromma församlings delning och konsekvenserna härav, karta som visar de nya församlingsgränserna infogad mellan s. 15-16. Uppgifter om postadressen Bromma. Kritiska synpunkter på församlingsnamnet Västerled. Stora Ängby gård. - Årg. 28(1957): Sveriges författareförenings diktarbostad vars första innehavare blev Lars Ahlin.

 

- Årg. 34(1963): S:ta Birgittas kyrka i Nockeby och S:t Ansgars kyrka i Alvik. - Årg. 37(1966): Smedslätten. - Årg. 40(1969): Ulvsunda industriområde. Imponerande reningsanläggningar. Bromma kyrkas nya vapenhus. Kristofferskolan. Åkeshovs sjukhus. Nockebyhem. Fusion av trädgårdsstadsföreningar.

 

- Årg. 42(1971): Atle-Tor och andra block. Björkahemmet. - Årg. 43(1972): Om kyrkoherdebostället i Västerleds församling. Arbetet med de nya Nockeby- och Drottningholmsbroarna. - Årg. 45(1974): Radhusen vid Ålstensgatan. Fårahjorden i Åkeshov. - Årg. 46(1975): Timmermansorden, en filantropisk institution som upphört. - Årg. 48(1977): Tidningen Västerort 30 år. - Årg. 49(1978): Om en hembygdsutställning som gjorts i Bromma gymnasium och om en tidning om trakten som gjorts i skolan i Nockebyhov.

 

- Årg. 51(1980): Bromma flygplats. - Årg. 52(1981): Johannelunds institut. - Årg. 54(1983): Om kommunens övertagande av Bromma kyrkogård. - Om sjukhusmuseum vid Beckomberga sjukhus. - Årg. 55(1984): Om Titti Winbladh och hennes monumentalmålning "Smedslätten". - Årg. 57(1986): Nybyggnation i Minneberg. - Årg. 58(1987): Bromma församlings nya lokaler "Famnen" vid Brommaplan. - Årg. 59(1988): "Den 19 augusti [1987] fyllde Gustaf III:s väg till Drottningholm 200 år med den första bron över Tranebergssund och broarna till Kärsö och Lovö." Detta firades med en marsch. Bild av café-conditori Wilhelmsro, sedermera villa på Alviksvägen 94, som eldhärjades 1987. Tidningen Västerort upphörde. - Årg. 60(1989): Bromma hembygdsförening får disponera vissa lokaler i Åkeshovs slott.

 

- Årg. 61(1990): Tre affärer nedlagda i Äppelviken. - Årg. 62(1991): Bromma flygfält (även i efterföljande årgångar). - Årg. 67(1996): Om införande av stadsdelsnämnder. - Årg. 68(1997): Om stadsdelsområden. - Årg. 69(1998): Beslut att delar av Bromma flygplats skall k-märkas. - Årg. 70(1999): - Om stadens godaste semlor som bakas på Ålstensbageriet i gamla järnugnar.

 

219 Brommamosaik. [1967.] (BHÅ 38(1967), s. 5-14.) - Med följande underrubriker: Olovslund fyrtio år. - Fågelön blomstrar på nytt. - Barnängens hundraårsjubileum närmar sig. - En sextitalsdikt [av Gunnar Harding] om Bromma.

 

220 Brommamosaik. [1968.] (BHÅ 39(1968), s. 5-14.) - Med följande underrubriker: Bromma, "brumma" och Bromö. - Om innerstad och ytterstad - var finns tristessens boningar? - Det gnisslar kring "gamla tolvan" men hon är oss kär ändå. - Hotas Bromma av att kvävas av storbroar och jättetrafikleder? - Einar Forseth i Vällingby och i Genève.

 

221 Det gamla Bromma i levande minne. Intervjuer av skilda pennor. (BHÅ 23(1952) s. 3-62.) - Med följande underrubriker: 1. Brommas siste yrkesfiskare: Karl-August Berglund. - 2. Snickaren Albin Pettersson. - 3. Dalfolk i Bromma. - 4. Tunnbindaremästaren Johan Lundgren. - 5. Ingenjör Gustav Larsson. - 6. Rektor Martin Kolmodin. (Om Johannelund.) - 7. Glasmästare Harald Sundell. (Om Ålsten.) - 8. Folkskolläraren Arvid Bergquist. - 9. Bröderna, civilingenjör Harald Du Rietz och professor Einar Du Rietz. - 10. Folkskolläraren Sten Robert Olsson. - 11. Revisor Harald Montelius. - 12. Gjutare Helge Axell och Marmor-Erik. - 13. Änkefru Hulda Lind. - 14. Folkskollärare Konrad Segrell. - 15. Bröderna Albin och Herman Israelsson. - 16. Folkskolläraren fil. lic. Gösta Kock. - 17. F.d. världsmästaren i medeldistanslöpning Sven Lundgren. - 18. Stadsarkivarie Nils Staf. (Om Nockeby.) - 19. Herr Gustaf Glenman. - 20. Seminarieadjunkten fil. mag. Helmer Wahlund. - 21. Notarie Anders Boberg. - 22. Ingenjör Yngve Alm. - 23. Författarinnan Astrid Kähr. - 24. Fru Ejvor Malmström.

 

222 Jättestenen som krossade kyrkan. (BHÅ 23(1952) s. 84.) - En notis där redaktionen förhör sig om någon kan belägga att denna sägen förekommit i Bromma.

 

223 Mälarbygden - "Sveriges hjärta". Kring Knut Hagbergs "Bygd och hävd". (BHÅ 41(1970), s. 14-21.)

 

224 Tusenåriga Bromma 50 år i Stockholm. (BHÅ 37(1966), s. 7-12.)

 

225 Äldre kartor från krigsarkivet. (BHÅ 26(1955), s. 49-54.) - Rubriken hämtad från innehållsförteckningen. Kartor över Bromma återges enligt följande markering: A. Början av 1700-talet. - B. Från år 1750. - C. 1700-talets senare hälft. - D. Stora och Lilla Ängby. 1700-talets mitt. - E. Från 1800-talets början. - F. Karta 1826. - Karta öfver Bromma socken 1829.

 

226 Bergquist, Arvid. Bromma från landsbygd till trädgårdsstad. Några hågkomster från åren 1904-1949. (BHÅ 20(1949) s. 19-45.) - En rad fakta rörande bl.a. kommunala och kyrkokommunala förändringar. Foton ur grosshandlare Eric Bergstedts och Pehr Bergstedts album. Bl.a. bilder från höbärgning i Äppelviken 1908.

 

227 Bergquist, Arvid. Bromma församling för omkring hundra år sedan. (BHÅ 1(1930), s. 9-17.) - På s. 16-17 återges Karta öfver Bromma socken från 1829. Denna ingår i följande arbete: Carl G. af Forsell, Beskrifning öfver Bromma socken år 1825. Med tillägg 1843. - Även utgiven i nytryck. Se även följande nummer: 236, 276.

 

228 Blommé, Oscar. Brottstycken ur Brommas hävder. Av Oscar Blommé m.fl. (BHÅ 33(1962), s. 27-35.)

 

229 Bolin, Edvard. Bromma. En kulturhistorisk vägvisare. Text: Edvard Bolin. Bild: Lennart af Petersens. (BHÅ 50(1979).119 s.) - Detta arbete har även getts ut som separat bok av Bromma hembygdsförening. Då föreningsuppgifter och annonser ej ingår i separatutgåvan omfattar denna endast 101 sidor.

 

- Ur utgivarnas inledning: "Sedan 1930 har Bromma hembygdsförening varje år givit ut en årsskrift som skildrat Bromma socken - dess historia och förändring fram till idag. När jubileumsskriften med nummer 50 skulle skrivas, fick vi i uppdrag att göra den som en nyckel till socknens natur- och kulturminnesmärken."

 

- Årsskriften innehåller ett förord av Alf Nordström med titeln "Funderingar vid ett halvsekelskifte" samt ett avsnitt med titeln "Några huvuddrag ur Brommas historia". Dessutom innehåller boken ett namnregister som hänvisar till artiklar som publicerats i tidigare årgångar av Bromma hembygdsförenings årsskrifter.

 

Själva områdesredovisningen i boken har följande indelning - bokstäverna hänvisar till en översiktskarta: A. Beckomberga-Eneby. - B. Bromma kyrka-Bällsta. - C. Mariehäll. - D. Ängbytrakten. - E. Nockeby-Åkeshov. - F. Runt Lillsjön. - G. Alvik-Traneberg. - H. Ålsten. - I. Smedslätten-Äppelviken.

 

De olika delavsnitten inom dessa avdelningar är följande. A: Beckomberga. Eneby. - B: Bromma kyrka. Prästgården. Den äldsta bevarade prästgården. Tiondeladan. Gamla klockargården. Kyrkskolan. Arrendatorbostaden. Klockstapeln. Kyrksjön. Bällsta. - C: Mariehälls gård. - D: Tyska Botten. Lilla Ängby. Ängbykyrkan. Stora Ängby. Karsviks Östergård. Sjön Judarn och torpet Lugnet. Färjestadstorpet. Gubbkärret. - E: Åkeshov, ändmorän. Nockeby gravfält. Åkeshov. Blockterräng från istiden. Olovslunds torp. S:ta Birgitta kyrka. Nockeby krog. - F: Linta gravfält. Ulvsunda kvarn och kvarnstuga. Bildristning vid Riksby. Norrby båtsmanstorp. Runristningarna vid Nora. Dragontorpet vid Abrahamsberg. Lillsjönäs. Ulvsunda. Mejerivillan. - G: Margretelund. Johannelund. Sandviksområdet. Tranebergs gård. Tranebergsbro. Alviks gård. - H: Grönvik. Ålstens gård. - I: Smedslättens gård. Smedslätten, bronsåldersgravar. Västerledskyrkan. Äppelviken.

 

230 Brohn, Åke. Brommas utbyggnad. (BHÅ 62(1991), s. 27-47.)

 

231 De Geer, Ebba Hult. Brommaflaket. Berggrund och vattendrag, bygd och obygd. (BHÅ 19(1948) s. 44-96.) - Brommaflaket anges vara ett enhetligt flackt naturområde som begränsas av bl.a. Mälaren, Norrviken-Edsviken och Lilla Värtan.

 

Artikeln har följande underavdelningar: 1. Brommaflakets allmänna struktur. - 2. Nockeby-ribban - huvudvattendelaren. - 3. Längsdalarnas vattendrag. - 4. Råcksta träsk och Råcksta kvarndal. - 5. Bergplatåerna, sprickmosaiken och Mälarens största djup. - 6. Odaltidens bygd och obygd. - 7. De stora säterierna och storgodstiden. - 8. Tekniska företag under 1800-talet: sjösänkningarna. - 9. Minnen från Råcksta och Blackeberg. - 10. Storstadsbebyggelsen och obygdsområdena. -

 

Avd. 6 "Odaltidens bygd och obygd" har i sin tur följande indelning: 1. Tiden för landnamn i Stockholmstrakten. - 2. Brons- och järnålderslandets geografi. - 3. Bromma fornsjöar, Ljudarn m.fl. - 4. Gömslen, fornborgar, stenbyggnadskonst. - 5. Kyrkborgen, Lokeborgen i Riksby, Gjallaborgen. - 6. Gåseborg eller Hummelmoraborgen. - 7. Murbruket. Bromma rundkyrka.

 

232 De Geer, Ebba Hult. Forntids-Bromma. Bygder, vattenleder och försvar. (BHÅ 20(1949) s. 81-101.)

 

233 Eriksson, Evert. Bromma socken och Sollentuna häradsallmänning. (BHÅ 62(1991), s. 107-114.)

 

234 Erixon, Sigurd. Brytning mellan land och stad i en storstads periferi. (BHÅ 22(1951) s. 34-50.) - Berör bl.a. Beckomberga byplats, Karsviks by och Tranebergs gård.

 

235 Fischerström, Johan. Från Kornhamn till Kungshatt. Glimtar från en båtfärd i slutet av 1700-talet. (BHÅ 41(1970), s. 22-41.) - "Bokförlaget Natur och Kultur utgav 1962 som jul- och nyårsutgåva inledningen till Fischerströms Mälarbok under titeln En resa från Stockholm genom Mälaren år 1782 i redigering av Per Erik Wahlund. Vi ska tillåta oss att ur ´inledningens inledning´, där Fischerström uppehåller sig intill och kring Bromma, ge några prov på resenärens iakttagelser, som ligger långt tillbaka i tiden men alltjämt bevarar sin friskhet." - Årsskriftens avsnitt rymmer förutom Fischerströms egen text även en presentation av honom samt en kommentar till reseberättelsen.

 

236 Forsell, Carl G. af. Beskrifning öfver Bromma socken år 1825. Ur Kongl. Svenska Landtbruks-Akademiens handlingar 1828. (BHÅ 26(1955), s. 40-48.) - I årsskriftens innehållsförteckning anges i anslutning till titeln: Meddelad av Sven D. Blom. - Forsells arbete utgiven i faksimiltryck 1967. Se även följande nummer: 227, 276.

 

237 Friberg, Hjördis. Min skolväg. (BHÅ 66(1995), s. 114-115.) - En skoluppsats från 1921 där Hjördis Friberg berättar om sin dagliga resa med buss och spårvagn från Drottningholm till Anna Sandströms skola på Karlavägen.

 

238 Gamstorp, Bengt. Växa upp i villastad. (BHÅ 42(1971), s. 41-44.)

 

239 Gezelius, Rolf. Kontrasternas Brommabok. (BHÅ 62(1991), s. 5.) - Förord till årets utgåva jämte några reflektioner.

 

240 Haag, Sture. Hembygd och livskvalitet. (BHÅ 60(1989), s. 13-23.) - Om betydelsen av hembygdsföreningar och hembygdskänsla.

 

241 Hagander, Johan. Brommas hembygdsdag. (BHÅ 25(1954) s. 33-35.) - Anförande hållet på Brommas hembygdsdag den 6 sept. 1953 i Åkeshovs slottspark av överståthållare Johan Hagander.

 

242 Hansson, Hans. "Brommaminnen" - en utställning 1946. (BHÅ 17(1946) s. 59-74.) - "Under maj månad 1946 hade Stockholms stadsmuseum och Bromma hembygdsförening anordnat en utställning av brommaminnen i kommunalhuset i Alvik." - I artikeln redovisas bl.a. fornfynd och stomaktstidens säteribildningar i Bromma. På s. 63 en karta över Bromma socken omkring år 1700 sammanställd 1947 med ledning av äldre lantmäterikartor.

 

243 Hansson, Hans. Bygd och vägar omkring Bällstaviken. (BHÅ 8(1937) s. 28-67.) - Redovisar bl.a. bebyggelseutvecklingen samt fornlämningar m.m. Uppgifter som hämtats ur bl.a. medeltida handlingar lämnas för följande byar: Alby, Bromma kyrkoherdeboställe (området Bromma kyrka), Bromsten, Bällsta, Duvbol, Ekeby, Eneby, Flysta, Glia, Gribby, Kratsboda, Linta, Långlöt, Norrby, Ranhammar, Riksby, Rissna, Solvalla, Sundby, Ulvsunda, Yttersundby, Ör, Översundby,

 

244 Hellner, Brynolf. Riksföreståndaren Gustav Vasas sigill. (BHÅ 33(1962), s. 10-13.) - "Eftersom sigillet icke förekommer på något senare brev har stampen sålunda tappats under den relativt korta tid härlägret var förlagt till Bromma."

 

245 Jansson, E. Alfr. Med mantalsskrivaren på rundtur i Bromma för 120 år sedan. (BHÅ 9(1938) s. 43-48.) - Enligt artikelförfattaren en rundresa i Bromma socken, sådan den tedde sig då det förra seklet var ungt.

 

246 Koch, Uwe. Bromma - trädgårdsstaden. (BHÅ 68(1997), s. 43-47.)

 

247 Koch, Uwe. Trädgårdslandskap i Västerled. Foto och text: Uwe Koch. (BHÅ 68(1997), s. 49-54.)

 

248 Kollberg, Gustaf. Historiens och nutidens Bromma. (BHÅ 19(1948) s. 3-10.) - Högtidstal på Bromma hembygdsdag den 7 sept. 1947.

 

249 Langenfelt, Gösta. Bromma och Stockholm jubileumsåret 1953. (BHÅ 24(1953) s. 18-30.) - Inför jubileumsåret gör Gösta Langenfelt vissa språkliga reflektioner och vänder sig emot att Bromma emellanåt betecknas som förort till Stockholm; han påtalar att Bromma administrativt intar samma ställning inom staden som exempelvis Norrmalm, Östermalm m.fl. stadsdelar. - Langenfelt återkommer om detta under rubriken "Förort" i BHÅ 27(1956) s. 78-79.)

 

250 Langenfelt, Gösta. Bromma är vår brud. (BHÅ 17(1946) s. 23-31.) - Tal vid Bromma hembygdsdag den 8 september 1946.

 

251 Langenfelt, Gösta. Det idealiska hemmet i trädgårdsstaden. (BHÅ 31(1960), s. 88-90.) - Utan direkt innehållsmässig anknytning till Bromma.

 

252 Liedgren, Jan. Två brev från år 1506 om Eneby och Bällsta. Första gången publicerade. (BHÅ 28(1957), s. 14-19.) - Rör köpebrev i Riksarkivet.

 

253 Lilienberg, Albert. När seklet var ungt. (BHÅ 35(1964), s. 17-35.) - Om stadsplanefrågor som berört Bromma. På s. 24-25 återges ett förslag till generalplan för Bromma från år 1907 av N. Gellerstedt.

 

254 Lindberg, Bengt. [Brommabygden.] (BHÅ 29(1958[:1]). 150 s.) - Detta arbete har även getts ut som en separat bok enligt följande: Lindberg, Bengt, Brommabygden. Sthlm 1957. 150 s. - Dessutom utgör den alltså årg. 29(1958) av Bromma hembygdsförenings årsskrift. I denna version har dock ej titeln "Brommabygden" angetts. Jag har därför i min redovisning satt titeln inom klammer. Den efterföljande publikationen av Bromma hembygdsförenings årsskrift har beteckningen årg. 29(1958:2). Årgång 29(1958) omfattar alltså två publikationer. För att tydligt skilja dem åt har jag även gett den tidigare och nu aktuella ett nummer i anslutning till årtalet enligt följande: Årg. 29(1958[:1]).

 

- I företalet skriver Bengt Lindberg att föreliggande arbete är upplagt med tanke på att i främsta rummet vara användbart vid undervisningen vid Brommas skolor. Årsskriftens olika avsnitt - samtliga alltså författade av Bengt Lindberg - redovisas separat. Härvid får den aktuella kapitelrubriken utgöra titel. Detta gäller flera av de följande artiklarna av Bengt Lindberg.

 

255 Lindberg, Bengt. 1600-talet. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 54-66.) - Med följande underrubriker: Ulvsunda. - Drottning Kristinas källa. - Åkeshovs gård. - Stora Ängby. - Nora gård. - Ålsten. - Bällsta. - Ranhammar. - Bromma under Karl XI:s regering. - På häradsting i Spånga sockenstuga 1608. - Mordet på Önde smed. - När Lars Wivallius bodde hos Nockeby-Brita. - Mäster Samuel Hammarinus. - Kyrkoherde Johannes Vultejus och sockenstämmorna. - Karl XI:s äventyr på Ulvsundasjön.

 

256 Lindberg, Bengt. 1700-talet. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 67-73.) - Med följande underrubriker: Ulvsunda. - Åkeshov. - Stora Ängby. - På besök i en 1700-talsgård. - Torp och krogar. - Bellman i Bromma. - En sommarkväll på Bällsta.

 

257 Lindberg, Bengt. 1800-talet. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 73-82.) - Med följande underrubriker: En rundtur i Bromma hösten 1819. - Bällsta kvarn. - Ångbåtar, sommargäster och industrier. - Lantarbetare och industriarbetare. - Bromma socken får sin första förstadsbebyggelse och Sundbyberg blir köping.

 

258 Lindberg, Bengt. 1900-talet. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 82-83.)

 

259 Lindberg, Bengt. Bromma är vår hembygd. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 9.)

 

260 Lindberg, Bengt. Fyrtioårig Brommabok. (BHÅ 35(1964), s. 64-67.) - Om Bromma församlings julbok 1924 med dess artiklar om Bromma.

 

261 Lindberg, Bengt. Medeltiden. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 49-51.)

 

262 Lindberg, Bengt. Nya tiden - 1500-talet. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 52-53.)

 

263 Lindberg, Bengt. Stadsdelarna i Bromma. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 133-141.)

 

264 Lindberg, Gunilla. Utmaningar i hembygdsarbetet. (BHÅ 53(1982), s. 4-8.) - Om hembygdsrörelsen i största allmänhet, Bromma berörs i begränsad omfattning.

 

265 Lindhagen, Jenny. Nybyggare 1914. (BHÅ 25(1954) s. 28-32.) - I artikeln lämnas några uppgifter om utvecklingen av Bromma, dessutom några självbiografiska uppgifter varvid även artikelförfattarens make borgmästare Carl Lindhagen berörs.

 

266 Lindström, John. Några drag ur Bromma församlings äldre bebyggelseutveckling. (BHÅ 14(1943) s. 33-69; 15(1944), s. 40-74.) - Med nedanstående indelning.

 

I. Urtid, forntid och medeltid: 1. Naturgeografiska förhållanden. 2. Den äldsta bebyggelsen. 3. Järnåldern. 4. Medeltiden. - II. Nya tiden: 1. Källmaterialet. 2. Vägarna. 3. Bebyggelse- och egendomsförhållanden. 4. Befolkningens storlek. 5. Den sociala differentieringen. 6. Åkerbruket. 7. Boskapsskötseln.

 

267 Linolius, Andreas. Uppland och Bromma på 1600-talet. Utdrag ur Lovtal till Uppland av Andreas Lilonius jämte kommentarer. (BHÅ 38(1967), s. 27-60.) - Avhandlingen är på latin och utgavs ursprungligen i Dorpat 1651. Den utgavs på nytt 1963 och 1964 i översättning av Jan-Olof Tjäder och med kommentar av Wolter Ehn samt med bibliografisk notis av Fredrik Berg. Nu i urval i Bromma hembygdsförenings årsskrift med följande motivering: "Då den innehåller åtskilligt av intresse för Brommabor, skall vi här återge, referera och kommentera en del avsnitt."

 

268 Matsson, Kjell-Ove. Fynd i vattnet vid Brommas stränder. (BHÅ 66(1995), s. 91-94.)

 

269 Nordenadler, Håkan. Bromma från sjösidan. En bildsvit. Foto: Håkan Nordenadler. Text: Rolf Gezelius. (BHÅ 68(1997), s. 13-29.)

 

270 Paulsson, Thomas. Trädgårdsstaden i Stockholm: Alvik(en) och Äppelviken. (BHÅ 33(1962), s. 36-45.) - På s. 40-41 återges förslag till stadsplan från år 1909 för delar av egendomarna Alviken och Äppelviken.

 

271 Reuterswärd, Knut. Då Bromma pastorat var prebende till Karlberg. (BHÅ 9(1938) s. 53-54.)

 

272 Rönnow, Sixten. Ulvsunda och Åkeshovs slott i 1600-talsbilder. Brommaslottens ikonografi under stormaktstiden. (BHÅ 36(1965), s. 47-57.)

 

273 Sehlin, Halvar. Marssöndag på Mälaris. (BHÅ 29(1958:2), s. 58-61.)

 

274 Sidenbladh, Göran. Tankar om Brommas framtid. (BHÅ 21(1950) s. 79-85.)

 

275 Stade, Carl-Henrik. Torp och backstugor i Bromma. Av Carl-Henrik Stade och Rolf Gezelius. (BHÅ 67(1996), s. 11-33.) - Artikeln bygger på en inventering som gjorts av de torp som funnits i Bromma socken; resultatet av inventeringen finns tillgänglig i en intern skrift hos Bromma hembygdsförening. I artikeln redovisas torpen enligt följande ordning och indelning: Torp under Ulvsunda med Abrahamsberg, Alviken, Asplund, Glia, Grindstugan, Guldsmedstorpet, Kortenslund, Lövåsen, Mjölnarstugan, Norrby båtsmanstorp, Nyby, Rifvan, Smedslätten (övre och nedre), Tranebergs krog, Vidängen, Äppelviken. - Torp under Åkeshof med Fiskartorpet, Färjkarlstorpet (Färjestaden), Humlegårdstorpet (Bryggartorp), Lugnet, Nockeby krog, Nytorpet, Åkeslund, Fredrikslund, Katrinelund, Olovslund, Ålstens båtsmanstorp, Åkeshof. - Torp under Stora Ängby med Björklund, Frökendal, Torvstickan, Komötet, Mjölnarstugan (Nytorpet), Pilstugan, Räfsan, Solbaset, Tyska Botten. - Torp under Bällsta och Beckomberga med Askängen, Bällsta dragontorp, Kvarnstugan, Beckomberga båtsmanstorp. - Årsskriftens omslag återger en målning av torpet Rifvan.

 

276 Stolpe, Herman. Bromma för 150 år sedan. (BHÅ 40(1969), s. 82-86.) - Med anledning av nytrycket 1967 berörs Carl G. af Forsells "Beskrifning öfver Bromma socken år 1825" (med tillägg 1843) och den karta som hör till boken och som upprättades 1829. - Se även följande nummer: 227, 236.

 

277 Stolpe, Herman. Det gamla och det unga Bromma. (BHÅ 24(1953) s. 31-39.) - Anförande vid Bromma hembygdsdag den 7 sept. 1952. I artikeln ingår en dikt av Alf Henrikson med anledning av Ålstens tjugofemåriga bestånd 1948. Därtill en teckning av Birger Lundquist - som han såg den myndige ålstenaren, hämtad ur DN 16/12 1948.

 

278 Stolpe, Herman. Drag ur Brommas historia. Av Herman Stolpe och Helmer Wahlund. (BHÅ 37(1966), s. 75-87.) - 1. Ur-brommanen Helmer Wahlund. Av Heman Stolpe. - 2. Uppgifter för Brommaforskningen. Av Helmer Wahlund. - Dessa avsnitt förtecknas även separat.

 

279 Stolpe, Herman. Om Sundbyberg och Fröfjärden. (BHÅ 43(1972), s. 67-78.) - Sundbyberg tillhörde Bromma socken fram till 1886 då Sundbyberg blev köping. I årsskriftens artikel berörs den hembygdsbok som 1967 gavs ut av Sundbybergs hembygdsförening med Henning Österberg som författare: "Sundbyberg, den nya förstaden." Förklaring ges till det tidigare administrativa sambandet mellan Bromma och Sundbyberg. - Med bl.a. följande underrubriker: Fröfjärdsleden genom Sundbyberg-Bromma. - Båttrafiken Bromma-Sundbyberg-Stockholm. - Då Bromma fick järnväg via Sundbyberg.

 

280 Stolpe, Herman. Suecia antiqua och Dahlbergs teckningar från Uppland. (BHÅ 38(1967), s. 61-72.) - Berör Erik Dahlbergs arbete Suecia antiqua et hodierna. Kommentar i anslutning till följande utgåva: Erik Dahlberg, Teckningarna till Suecia antiqua et hodierna. 2. Uppland. Redaktör Sigurd Wallin. Nordisk Rotogravyr/P.A. Norstedt och Söner. Stockholm 1966. I årsskriften återges en rad av Erik Dahlbergs motiv, bl.a. Åkeshovs slott (s. 34), Hässelby slott (s. 39) och Ulvsunda slott (s. 46-47).

 

281 Stolpe, Herman. Sveriges Versailles och glimtar från Lovöns historia genom tiderna. (BHÅ 42(1971), s. 28-34.) - Berör följande bok av John Nihlén och Bertil Kumlien: "Slottet och ön - vandring kring Drottningholm" (1970).

 

282 Tham, Wilhelm. Beskrifning öfver Stockholms län och Bromma socken. Av Wilhelm Tham. Sammanställd av Edvard Bolin. (BHÅ 52(1981), s. 62-82.) - Wilhelm Tham (1812-1873) började 1849 att utarbeta ett historiskt och geografiskt verk - "Beskrifning öfver Sveriges rike". Avsikten var att ge ut en bok om varje län. Sex delar utkom, däribland den del som behandlar Stockholms län (1850). År 1978 gavs den ut i faksimiltryck genom Stockholms läns hembygdsförbund. I årsskriftens artikel återges nu vissa delar därav, bl.a. hela avsnittet om Bromma socken (s. 80-82). - Artikeln har illustrerats med några fotografier som tillställts Bromma hembygdsförening. På s. 72 ett foto av från 1890-talet av "Alviks döttrar" - dvs dalkullor som var anställda vid Monténs ljusfabrik i Alvik. - På s. 78-79 karta från Krigsarkivet över Bromma socken år 1850.

 

283 Törnsäter, Hans. Augustibröderna och Bellman. Den 19 augusti i Bromma. (BHÅ 58(1987), s. 15-23.) - Artikeln utgår från den statsomvälvning som Gustaf III genomförde den 19 augusti 1772 varvid Bellman fick bruk för en av sina senast tillkomna dikter - nämligen "Gustafs skål" - som blev något av en folklig kungssång.

 

- Augustii bröder var ett ordenssällskap som förband sig att hålla minnet av den 19 augusti levande. Bellman utsågs till en av sällskapets talesmän och det ålåg honom att hålla versifierade tal. I Törnsäters artikel noteras evenemang som ägde rum den 19 augusti efterföljande år. Sålunda skildras invigningen den 19 augusti 1787 av den nya kungsvägen till Drottningholm som gick över flottbron vid Tranebergssund och över Nockebybron. Invid Brostugan på Kärsö framfördes Bellmans pjäs "Värdshuset". Denna framfördes även senare under rubriken "Kärsö Werdshus" och finns enligt artikeln publicerad i en av Bellmanssällskapets skrifter. - I artikeln redovisas även de minnesristningar som tillkom i bl.a. Traneberg och på Kärsö vid ordenssällskapets sammankomster. - Slutligen uppgifter om Bellmans besök på Tranebergs värdshus och de spår detta satte i hans diktning.

 

- Några av artikelns underrubriker är följande: Ordenssällskapet af den 19 augusti. - Den nya kungsvägen till Drottningholm. - Kärsö Werdshus och Brostugan. - Augustibrödernas måltidsloger i Traneberg. - Svärdet på berget på Kärsön. - Bellman på Tranebergs Wärdshus.

 

284 Une, Mark. Några händelser i Brommas 1900-talshistoria. (BHÅ 70(1999), s. 15-18.) - "En sammanställning i kronologisk ordning av händelser i Bromma, huvudsakligen hämtade från Bromma hembygdsförenings årsböckers årskrönikor 1930-1998."

 

285 Unsgaard, Per. Bromma prästgård. (BHÅ 67(1996), s. 35-38.)

 

286 Wahlund, Helmer. Uppgifter för Brommaforskningen. (BHÅ 37(1966), s. 80-87.) - Se även följande nummer: 217.

 

287 Wennerström-Hartmann, Eva. Gammal och ny hembygd. (BHÅ 22(1951) s. 19-25.) - Högtidstal på Bromma hembygdsdag i september 1948 i Åkeshovs slottsträdgård.

 

288 Wibeck, Edvard. Småholmarna utanför Brommas sydstrand. (BHÅ 23(1952) s. 71-84.) - Med följande underrubriker: Björnholmen. - Tallholmen med Alholmen. - Granholmen. - Krankholmen. - Skäret. - Berör bl.a. flyttblocket i Ålstensparkens västra ände.

 

289 Willén, Torbjörn. Mälaren - sjö i förvandling. (BHÅ 48(1977), s. 41-52.)

 

290 Zachrisson, Sune. Nytt vin i gamla läglar. Den svenska hembygdsrörelsen mot en ny vår. (BHÅ 45(1974), s. 5-8.) - Om hembygdsrörelsen i största allmänhet, Bromma berörs i begränsad omfattning.

 

Särskilda platser

 

Observera att här förtecknas endast artiklar som tillhör den geografiska avdelningen - ortregistret ger hänvisningar till samtliga avdelningar.

 

Alvik

 

291 Johansson, Barbro. Alviks säteri. (BHÅ 65(1994), s. 13-24.) - Årsskriftens främre och bakre omslag återger en tavla av Ahlvikens gård från mitten av 1800-talet.

 

Alviksvägen

 

292 Ohlson, Barbro. En promenad längs Alviksvägen den 1 maj 1993. (BHÅ 65(1994), s. 49-63.) - Bildmaterialet består bl.a. av vykort.

 

Beckomberga

 

293 Beckomberga, en gammal stadsdel i förvandling. (BHÅ 70(1999), s. 65-66.) - Med bl.a. utdrag ur Albin Hedins artikel i BHÅ 1982, s. 95-96. - Avsnittet med dess rubrik utgör inledning till två andra artiklar om Beckomberga på s. 67-76. Dessa artiklar redovisas separat.

 

294 Gustafsson, K. O. Båtsman på Beckomberga. (BHÅ 53(1982), s. 92-94.) - Artikeln med den ursprungliga rubriken "En arbetets veteran" är hämtad ur Bromma församlings julbok 1924. Den berör båtsmanstorpet vid Beckomberga och A. E. Bäckman som 1867 tog anställning som båtsman för Beckomberga gård. - Före artikeln några biografiska uppgifter om artikelförfattaren K. O. Gustafsson (1875-1949) - han var 1924 en av initiativtagarna till Bromma hembygdsförening.

 

Björnholmen

 

295 Flensburg, Nils. "Presidenterna" på Björnholmen. (BHÅ 30(1959), s. 40-55.) - I artikeln berörs även Brommalandet.

 

Blackeberg

 

296 Bernhard, Waldemar. Kåseri om Blackeberg. (BHÅ 33(1962), s. 62-66.) - "Blackeberg har också den tvivelaktiga äran att ha världens fulaste torg." - På s. 63 återges ett träsnitt av Waldemar Bernhard med Bromma kyrka.

 

297 Langenfelt, Gösta. I "groggtornet" i Blackeberg. (BHÅ 34(1963), s. 76-77.) - Ett utsiktstorn från 1893 som tillhörde grosshandlare Knut Ljunglöf.

 

298 Wennerholm, Eric. Blackeberg före 1920. (BHÅ 35(1964), s. 44-52.) - Eric Wennerholm berättar barndomsminnen från Blackeberg med Blackebergs gård och det Ljunglöfska utsiktstornet. Hans mormor var omgift med grosshandlare Knut Ljunglöf och därför kom han att här tillbringa somrarna i seklets början. - Se även följande nummer: 190.

 

Bromma kyrka (stadsdelen)

 

299 Eriksson, Evert. De röda husen vid Bromma kyrka. 1-3. Evert Eriksson och Edvard Bolin. (BHÅ 47(1976), s. 18-22; 48(1977), s. 12-21; 51(1980), s. 100-107.) - Berör bl.a. prästgården, klockargården och kyrkskolan. - Observera även följande skrift som författats av Evert Eriksson och utgivits av Bromma församling: "De röda husen kring Bromma kyrka" (1975).

 

Bromma villastad

 

300 När Bromma villastad skapades av Eneby gård. Ur Stockholms förstadsblad 30/9 1936. (BHÅ 57(1986), s. 85-86.) - "Bromma Villastad, som ligger strax väster om kyrkan, tillkom långt innan några planer på en inkorporering av Bromma med huvudstaden hade börjat diskuteras." - På s. 86 foto från år 1909 av K. O. Gustafsson framför sitt nybyggda hus i Bromma Villastad - han var 1924 en av initiativtagarna till Bromma hembygdsförening.

 

Brommaplan

 

301 Hedberg, Allan. Lokelunden vid Brommaplan. (BHÅ 42(1971), s. 70-71.)

 

Brommastranden

 

302 Blommé, Oscar. De gamla husen vid Brommastranden. Av Oscar Blommé och red. (BHÅ 35(1964), s. 36-43.) - Berör Brommastranden jämte Bergvik med dess tegelbruk och några av dess forna invånare. En av dessa var skriftställaren John Hertz-Jönsson som avled 1952.

 

Bällsta

 

303 Eriksson, Evert. Bällsta säteri. (BHÅ 67(1996), s. 39-48.) - På s. 43 teckning av Bällsta kvarn på sin ursprungliga plats.

 

304 Hansson, Hans. Bällsta kvarn. (BHÅ 11(1940) s. 50-65.) - Se även s. 19-23 i årsskriftens Brommakrönika.

 

Drottningholm

 

305 Lustslottet Kina i Drottningholm. (BHÅ 41(1970), s. 56-61.) - Avsnittet ingår i artikeln "Kinesiskt i och kring Bromma". Det avslutas med en dagsvers av Alf Henrikson om Kina slott.

 

306 Barton, H. Arnold. Kanton vid Drottningholm på 1700-talets mitt. (BHÅ 55(1984), s. 4-19.)

 

307 Thomaeus, Andrea. Då seklet var ungt på Drottningholm. Av Andrea Thomaeus och Gerda Thomaeus. (BHÅ 55(1984), s. 20-32.)

 

Eneby

 

308 Österberg, Henning. Eneby gård och Sundbybergs renhållningsverk. Av Henning Österberg och Edvard Bolin. (BHÅ 57(1986), s. 78-84.)

 

Grönvik

 

309 Hallen, Egron. Grönvik. Sekelskiftets idylliska sommarnöje. (BHÅ 40(1969), s. 59-69.)

 

Gubbkärret

 

310 Lindblom, Hans. Gubbkärret och Sportklubben Svolder. (BHÅ 54(1983), s. 92-111.) - Rubriken enligt innehållsförteckningen: "Gubbkärrets gård och idrottsklubben Svolder." - I artikeln berörs förutom Gubbkärret även villa Ragnhildsborg som blev träningsläger för bl.a. boxare. Dessutom tillkomsten av Sportklubben Svolder i Gubbkärret.

 

Huvudsta gård

 

311 Beskow, Hans. Hufvudsta gård. (BHÅ 47(1976), s. 58-74.) - Artikeln utgör ett sammandrag av författarens arbete Hufvudsta gård (1965).

 

Johannelund

 

312 Cramér, Margareta. Johannelund vid Ulvsundasjön. (BHÅ 47(1976), s. 75-85.)

 

313 Jansson, E. Alfred. Johannelund som stadsmajor Keysers lantställe. (BHÅ 18(1947) s. 69-85.) - Med porträtt av bl.a. grosshandlare Abraham Keyser (1745-1811) som förvärvade mark i anslutning till Ulvsunda säteri. Här uppförde han byggnader och platsen fick benämningen Johannelund. - Se även följande nummer: 158, 342.

 

Judarn

 

314 De Geer, Ebba Hult. Sjön Ljudarn och Ljudarområdet. (BHÅ 16(1945) s. 82-130.) - Med följande underavdelningar: 1. Ljudarområdet såsom naturreservat. - 2. Namnet Ljudarn. - 3. Ljudarens avlopp och sänkning. - 4. Åkeshovskartor och traditioner från säteritiden. - 5. Landisens egna märken i Bromma. - 6. Anläggningen av sprickdalar och sjöar i Bromma. - 7. Vandringar i Ljudarskogen. - I en avslutande källförteckning redovisas en rad kartor som rör Bromma.

 

Judarskogen

 

315 Lindskog, Lennart. Judarskogen - naturreservat. (BHÅ 67(1996), s. 111-115.)

 

Kyrksjön

 

316 Holthagen, Harry. Badepoken i Kyrksjön. (BHÅ 43(1972), s. 13-18.)

 

Kärsö

 

317 Heijne, Hans von. Den gamla Brostugan på Kärsö. (BHÅ 47(1976), s. 51-57.) - Artikeln inleds med ett utdrag ur Hjalmar Söderbergs bok "Martin Bircks ungdom" (1901). - BHÅ 56(1985) återger på omslaget en oljemålning från 1902 vars motiv är Brostugan samt Nockebybro som då var flottbro. Kommentar till motivet på omslagets insida.

 

Mariehäll

 

318 Feilitzen, Fredrik von. Mariehäll - en unik 1700-talsgård. (BHÅ 49(1978), s. 38-48.)

 

319 Fizir-Chrapkowski, Beatrice. Mariehäll. Förhoppningar och verklighet i en stockholmsförort. (BHÅ 47(1976), s. 86-108.) - 1908 bildades Mariehälls municipalsamhälle av Mariehäll och Kratsboda.

 

320 Johansson-Norén, Britta. Minnen från Mariehäll på 1920-talet. (BHÅ 62(1991), s. 95-104.)

 

Minneberg

 

321 Lindberg, Per Sigurd. Minneberg i minne. (BHÅ 56(1985), s. 15-16.) - Kort rapport om bl.a. djur och växter i Minneberg.

 

Mälarblick

 

322 Schultz, Carl-Erik. Recipienten - en modern villatomt i Bromma. (BHÅ 46(1975), s. 59-61.) - Rör Mälarblick med kvarteret Recipienten.

 

Nockeby

 

323 Bolin, Edvard. Att förnya gammal bygd - i Nockeby. (BHÅ 52(1981), s. 35-53.) - Berör bl.a. Nockeby tvättinrättning och Nockeby krog och den restaurering och nybyggnation som skett här. - Se även följande nummer: 480.

 

324 Grimhusen, Madeleine. Nockeby torg då och nu. En studie i samhällsutveckling. (BHÅ 62(1991), s. 53-72.) - Ett specialarbete som Madeleine Grimhusen gjort i Bromma gymnasium. I uppsatsen anges lägen för butiker, kontor m.m. år 1932, 1939, 1948 och 1990.

 

325 Sehlmark, Irma. Minnen från Grönvik och Nockeby. (BHÅ 62(1991), s. 49-51.)

 

Nockebyhov

 

326 Dalin, Torsten. Nockebyhovsprojektet. Av Torsten Dalin, Björn Näsvall och Britt Wisth. (BHÅ 64(1993), s. 57-70.) - "Författarna redovisar i artikeln en ny modell för stadsplanering med programunderlag från de boende med stöd av boendekonsulter."

 

Norrby

 

327 Johansdotter, Ragnhild. Minnen från Norrby gård 1914-16. (BHÅ 61(1990), s. 107-112.) - Ragnhild Johansdotters anteckningar har kompletterats med en kort inledning om Norrby gårds äldre historia samt med några rader om Norrbyområdets senare öden under 1900-talet.

 

Sandvik

 

328 Andersson, Axel A. B. Minnen från Sandviks-trakten på 1870-talet. (BHÅ 3(1932), s. 36-40.) - Berör förutom Sandvik även Övre Mineberg (Minneberg), Svartvik och Traneberg.

 

329 Wahlund, Helmer. Sandvikare och Sandviksliv. Barndomsupplevelser berättade av Helmer Wahlund. (BHÅ 51(1980), s. 39-83.) - "Det livsnära innehållet bygger på anteckningar och minnen, mina föräldrars, mina egna och även andra f d sandviksbors. Skildringarna avser tiden 1907 t o m juni 1914."

 

Smedslätten

 

330 Blommé, Oscar. Smedslättens ägare. (BHÅ 33(1962), s. 23-25.)

 

331 Johansson, Barbro. Smedslätten från forntid till nutid. Av Barbro Johansson och Rolf Gezelius. (BHÅ 66(1995), s. 13-31.) - Med bl.a. följande underrubriker: Smedslätten har flera bronsålderslämningar. - De två torpen Smedslätten. - Smedslätten under Anna Margareta Lundberg, 1809-1832. - Smedslätten i släkten Sunnerdahls ägo 1858-1935. - Magna Sunnerdahls person. - Minnen från Smedslättens gård på 1920- och 30-talen. - Villastaden Smedslätten tar form. - Hyreshus och radhus på det sunnerdahlska området. - Årsskriftens omslag återger en målning av Smedslättens gård utförd 1994 av Bengt Fornell. På omslagets insida uppgifter både om konstnären och om Smedslättens gård.

 

332 Ohlson, Barbro. Smedslättstorgets historia. (BHÅ 59(1988), s. 57-77.) - Med en rad fotografier. Redovisning av de affärer, firmor etc. som fanns omkring år 1940, 1977 och 1988.

 

Solvik

 

333 Wibeck, Edvard. Naturen kring Solvik. (BHÅ 52(1981), s. 94-99.) - Ålstensskogen berörs i artikeln.

 

Stora Essingen

 

334 Tegen, Gunhild. Lovsång till Stora Essingen. (BHÅ 29(1958:2), s. 33-41.)

 

Sundbybergs gård

 

335 Österberg, Henning. Sundbybergs gård och Anders Petter Löfström. (BHÅ 48(1977), s. 89-98.)

 

Traneberg

 

336 Hamring, Stig. Några synpunkter på Tranebergs nutidshistoria. (BHÅ 46(1975), s. 51-58.) - Rör bl.a. befolkningsutvecklingen.

 

337 Hamring, Stig. Tranebergs moderna historia berättad med stadsbyggarnas siffror. (BHÅ 58(1987), s. 71-74.)

 

338 Lovén, Ella. Minnen från Tranebergs gård på 1920-talet. (BHÅ 59(1988), s. 36-42.)

 

339 Wichman, Holger. Försäljningen av Traneberg. (BHÅ 65(1994), s. 91-100.) - På s. 99 del av lantmäterikarta från 1832 över Tranebergs gård.

 

340 Wichman, Holger. Några tidsbilder från Traneberg på traktören Bengt Tranas tid. (BHÅ 59(1988), s. 17-34.) - Berör några händelser från 1730- och 1740-talen vilka bevarats genom domstolshandlingar och rättegångsprotokoll.

 

341 Wichman, Holger. Traneberg före Trana. (BHÅ 57(1986), s. 16-38.) - Holger Wichman behandlar Traneberg och Ulvsunda i rad artiklar vilka förtecknas separat. I denna den första konstateras att Traneberg uppstod som färjkarlstorp vid en färjestad, tillkommen på den tid då grevarna Torstensson hade egendomar på båda sidor om Ulvsundasjön. I artikeln berörs Guldsmedstorpet och traktören Bengt Trana som driver värdshus, efter honom får stället redan 1733 namnet "Traneberg". På s. 57 foto från 1916 av Tranebergs gamla flottbro.

 

342 Wichman, Holger. Traneberg och Ulvsunda under decennierna kring 1800. (BHÅ 63(1992), s. 37-51.) - Med följande underrubriker: Tranebergs värdshus. - Ulvsunda och Johannelund. - Tranebergs krog. - Artikeln innehåller porträtt av följande personer: Eric Ruuth, Abraham Keijser, Pehr af Bjerkén. - Se även följande nummer: 158, 313.

 

343 Wichman, Holger. Traneberg och Ulvsunda under senare hälften av 1700-talet. (BHÅ 60(1989), s. 25-46.) - Med bl.a. följande underrubriker: Ulvsundagodset byter ägare. - Traktören Peter Norling. - Carl Michael Bellman och Traneberg (med bl.a. not 39). - Drottningholmsvägen. - Tranebergs krog vid Drottningholmsvägen. - Tranebergs värdshus inne i Stockholm. - Artikeln innehåller porträtt av Thure Gabriel Bielke.

 

344 Wichman, Holger. Traneberg på traktören Tranas tid. (BHÅ 58(1987), s. 47-67.) - Berör bl.a. Guldsmedstorpet som revs 1937.

 

Tyska Botten

 

345 Hafström, Gerhard. Tyska Botten - ett eko från 30-åriga kriget. (BHÅ 45(1974), s. 46-48.)

 

346 Hök, Svante. Drottningholms färjestad - eller den så kallade Tyska Botten. (BHÅ 48(1977), s. 83-88.)

 

Ulvsunda

 

347 Fagerlund, Gunnar. Pojkminnen från Ulvsunda. (BHÅ 69(1998), s. 13-19.) - "Jag och mina föräldrar kom till Ulvsunda i mitten av 1920-talet och bosatte oss därvid i Britadal, i en liten stuga med glasveranda."

 

348 Liedgren, Jan. Bytesbrev om Ulvsunda under Vasa-tiden. (BHÅ 34(1963), s. 60-67.)

 

349 Liedgren, Jan. Nyfunna medeltidsbrev om Ulvsunda. (BHÅ 41(1970), s. 79-86.)

 

350 Liedgren, Jan. Ulvsunda och dess ägare före Lennart Torstensson. (BHÅ 30(1959), s. 10-28.)

 

351 Riessen, Kerstin. Ulvsunda, en utställning från Stockholms stadsmuseum. (BHÅ 46(1975), s. 32-35.)

 

352 Scharin, Herbert. Kort historik över Ulvsunda slott. (BHÅ 45(1974), s. 13-14.)

 

353 Selling, Gösta. Ulvsunda. (BHÅ 1(1930), s. 19-28.) - Berör Ulvsunda slott.

 

354 Stavenow-Hidemark, Elisabeth. Torstenssons Ulvsunda. (BHÅ 45(1974), s. 15-26.)

 

355 Svenningsen, Anna. Några minnen från Ulfsunda. (BHÅ 59(1988), s. 89-92.) - "Nedanstående berättelse från mobiliseringsåret 1864 är hämtad ur Meddelanden till medlemmar i Bennetska släktgillet 1930." - Se även följande nummer: 157.

 

356 Törnsäter, Hans. Stugorna på Ulvsundaberget. (BHÅ 69(1998), s. 91-92.) - Med anknytning till Kungsholms Villastad, den äldsta delen av nuvarande Ulvsunda.

 

357 Törnsäter, Hans. Vid Ulvsundaviken. (BHÅ 69(1998), s. 79-83.)

 

358 Wichman, Holger. Familjen Wegelin i Ulvsunda. (BHÅ 67(1996), s. 49-64.) - Med följande underrubriker: Greve Eric Ruuth säljer Ulvsunda. - Lorentz Jacob Groth. - Johan Henrik Wegelin. - Ulvsunda slott och ägor. - Ulvsunda under Groth och Wegelin. - Vad rättegången berättar om Ulvsunda. - Ulvsunda fram till 1844.

 

359 Wichman, Holger. Ulvsundas övergång från Torstensson till Bielke. (BHÅ 68(1997), s. 31-41.) - Med bild på s. 31 av Ulvsunda slott ur Suecia Antiqua et Hodierna. I artikeln berörs bl.a. av Lennart Torstensson (1603-1651) och Thure Gabriel Bielke (död 1763). Porträtt av Lennart Torstensson på s. 32.

 

360 Österberg, Gustav. Ulvsunda vid seklets början. (BHÅ 49(1978), s. 60-70.) - Artikelförfattaren, som föddes 1910 i dåvarande Kungsholms villastad (Ulvsunda), ger personliga minnesbilder från sin uppväxt. Även Stora Mossen och andra platser i Bromma berörs.

 

Västerled

 

361 Haag, Sture. Människor och miljö i Västerled under tjugonde seklet. (BHÅ 58(1987), s. 85-108.) - "Denna uppsats handlar om villaområdet i nuvarande Västerleds församling, ett område, som ur många synpunkter torde vara en av de mest fina och unika boendemiljöerna i världen." - "Det är många, som arbetat med att skapa Storstockholms trädgårdsstäder, men det är tre personer, som genom sina avgörande insatser höjer sig över alla andra. Det är Carl Lindhagen, Herman Ygberg och Axel Dahlberg. - I artikeln återges foton av Smedslättstorget (1930-talet) och av spårvagnslinje 12 vid Smedslätten och vid Klövervägen (1930 respektive 1950).

 

Åkeshov

 

362 Attarp, Torsten. Åkeshov 1960. (BHÅ 31(1960), s. 41-50.) - Om Åkeshovs herrgård vars lokaler anpassats för Bromma församling.

 

363 Bergman, Unn. Åkeshov - den självbyggda villastaden. (BHÅ 64(1993), s. 49-56.) - "Åkeshov är i denna artikel det gamla namnet på den nordöstra delen av den nuvarande stadsdelen Nockebyhov ..."

 

364 Bolin, Edvard. Åkeshovs herrgård vid sekelskiftet. (BHÅ 55(1984), s. 49-60.) - Med utdrag ur följande bok av Herbert Jacobson: "Framgång spörja. Stockholmsroman från 1800-talets väckelsetider" (1969). - I artikeln berörs Fredrik Pettersson som ägde Åkeshov 1902-1904.

 

365 Eriksson, Evert. Åkeshovs slott förr och nu. Av Evert Eriksson och Rolf Gezelius. (BHÅ 60(1989), s. 51-74.) - I artikeln berörs bl.a. Bromma församling som vid församlingsdelningen 1955 fick sina lokaler i Åkeshovs slott. - Dessutom berörs slottets väggmålningar som även finns som motiv på årsskriftens omslag.

 

366 Klingspor, C. A. Åkeshof. Bromma socken, Sollentuna härad, Stockholms län. Av Carl Arvid Klingspor och Bernhard Schlegel. (BHÅ 29(1958:2), s. 3-17.) - Artikeln ur följande arbete : Uplands herregårdar med beskrifvande text af Carl Arvid Klingspor och Bernhard Schlegel. Teckningar och litografi af A. Nay. Häft. 17. Sthlm 1880.

 

367 Selling, Gösta. Det återuppväckta Åkeshov. (BHÅ 31(1960), s. 22-40.) - "Sitt namn har Åkeshov efter riksmarskalken Åke Axelsson Natt och Dag, vilken vid mitten av 1600-talet bebyggde det gamla frälsehemmanet, då kallat Nockeby, och gjorde det till sin sätesgård."

 

Åkeslund

 

368 Sörstad, Yngve. Åkeslund - ett skogvaktarboställe i Bromma. (BHÅ 57(1986), s. 88-96.) - Innehållet har kompletterats med Gulli Hedlunds minnen.

 

Ålsten

 

369 Arborén, Bertil. Ålstens gård. (BHÅ 29(1958:2), s. 53-57.) - Ett besök i Ålstens gård på Brantstigen 12 med Axel Gauffin som guide.

 

370 Blommé, Oscar. I gammal Ålstensbygd. (BHÅ 32(1961), s. 56-72.) - Med kartskiss på s. 71 över Ålstens gård vid 1900-talets början. Rikligt med fotografier från bl.a. Solvik.

 

371 Johansson, Barbro. Ålsten - en gård med anor. (BHÅ 63(1992), s. 11-34.) - Barbro Johansson har i flera år forskat i Ålstens historia. - Årsskriftens omslag visar en tavla av Ålstens gård, målad av J. W. Berglund 1904. Tavlan har placerats i Bromma hembygdsförenings lokaler i Åkeshovs slott.

 

372 Wibeck, Edvard. Ålstensskogen och Ålstensparken. (BHÅ 16(1945) s. 23-81.) - Med följande underavdelningar: 1. Inledning. - 2. Några drag ur områdets bebyggelsehistoria. - 3. Topografi. - 4. Trädväxt-, mark- och strandvegetation. - 5. Djurlivet. - 6. Några önskemål ifråga om områdets framtida disposition och skötsel. - Med en rad fotografier, bl.a. av ett stort flyttblock på vars topp syns det av Arla Coldinu-ordern år 1793 uppsatta järnkorset.

 

Ängby

 

373 Bolin, Edvard. Stora Ängby och traktens historia. Av Edvard Bolin och Stig Svensson. (BHÅ 44(1973), s. 5-24.)

 

374 Hagbard, Kristina. Södra Ängby - framväxt och förändringar. (BHÅ 67(1996), s. 85-94.) - Ur en uppsats vid Stockholms Universitet. - "Södra Ängby är så unikt och välbevarat att det har klassats som riksintresse."

 

Äppelviken

 

375 Äppelvikens tillkomst. (BHÅ 45(1974), s. 60-63.) - "Text och bild är hämtade ur Veckojournalens nummer den 29 mars 1914."

 

376 Adling, Stig. Hågkomster från Äppelviken på 1910- och 1920-talen. (BHÅ 63(1992), s. 53-62.) - Med fotografier från Klöverknut.

 

377 Björkman, Gunnar. När Äppelviken var sommarnöje. (BHÅ 4(1933), s. 18-25.) - Berör bl.a. Lars Fredrik Blackstadius som mot slutet av 1840-talet började bedriva brännerirörelse i Äppelviken. I artikeln återges två oljemålningar med motiv från Äppelviken - den ena från 1856 av J. Z Blackstadius, den andra från 1881 av C. A. Fahlgren.

 

378 Björkman, Gunnar. Strandbebyggelsen i gamla Äppelviken. (BHÅ 39(1968), s. 79-80.) - Ingår i "Brommaglimtar".

 

379 Björkman, Gunnar. Vart ledde Alléparkens allé? (BHÅ 35(1964), s. 10-16.) - Äppelviken.

 

380 Blume, Anna. Äppelvikens gård. (BHÅ 42(1971), s. 15-17.) - Med bild av Blackstadius målning från 1817 samt "Äppelvikens gård i våra dagar" målad 1969 av Lennart Carlheim-Gyllensköld.

 

381 Gerland, Josef. Vardagsliv vid en villaväg. En liten kavalkad genom minnen från trettio år. (BHÅ 33(1962), s. 46-61.) - Minnesbilder med anknytning till bl.a. Äppelviken och Grävlingsvägen.

 

382 Gezelius, Rolf. Borgberget, Oxhålet ... och berget Kedjelöpe. (BHÅ 61(1990), s. 37-40.)

 

383 Hamilton, Maud. Strövtåg i hembygden. (BHÅ 67(1996), s. 66-68.) - Uppsatsen som berör Äppelviken har skrivits 1974 under studier på vuxengymnasiet. Med ett fotografi taget 1917 från tomten Klövervägen 5.

 

384 Jacobson, Olle. Episoder kring en villa i Äppelviken. (BHÅ 69(1998), s. 115-116.) - Om den Hamiltonska villan vid Nyängsvägen som trots protester revs i mitten av 1980-talet.

 

385 Ohlson, Barbro. Oxhålet har två stränder. (BHÅ 61(1990), s. 25-36.) - Oxhålet är det gamla namnet på det djupa sundet mellan Brommalandet och Essingen. Artikeln har följande underrubriker: Den vackra utsikten mot Stora Essingen. - Lika vacker utsikt från Essingen mot Äppelviken. - Något om Äppelvikens äldre historia. - På promenad i det äldsta Äppelviken. - Åter till Essingen. - På s. 35 återges en målning av My Kusar från 1989 vars motiv är "Stora Sjövillan i Äppelviken".

 

O. Samhälls- och rättsvetenskap

 

386 Lindberg, Bengt. Ur Brommas samhällsliv. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 148-151.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså kapitelrubrik.

 

Partiväsen

 

387 Langenfelt, Gösta. Högmässofolksmötet" i Ålsten 1869. (BHÅ 14(1943) s. 70-73.) - Om ett valmöte 1869 invid Mälaren i Ålsten. Öknamnet "högmässofolksmötet" tillkom eftersom mötet öppnades och slutades med bön av en kyrkoherde under gudstjänsttid.

 

Förvaltning

 

Se även följande nummer: 226.

 

388 Eriksson, Evert. Sockenstämmor i Bromma 1851-54. (BHÅ 66(1995), s. 79-89.) - Redogörelsen behandlar protokoll från tiden 4 maj 1851 till 15oktober 1854. Med porträtt av Gustaf Fredrik Åkerhielm af Margrethelund (1776-1853), ägare av Ulvsunda säteri samt av Knut Bennet (1832-1869), ägare av Bällsta gård.

 

389 Eriksson, Evert. Sockenstämmor i Bromma för 140 år sedan. (BHÅ 57(1986), s. 66-76.) - Redogörelsen behandlar protokoll från tiden 1 november 1846 till 20 maj 1847. - På s. 75 återges en målning av Bromma kyrka av landskapsmålaren Carl-Johan Fahlcrantz.

 

390 Eriksson, Evert. Sockenstämmor i Bromma omkring 1850. (BHÅ 65(1994), s. 79-90.) - Redogörelsen behandlar protokoll från tiden 1 augusti 1847 till 29 september 1850. På s. 81 ett porträtt av prosten Per Abraham Printz, kyrkoherde i Bromma 1848-1878.

 

391 Sandberg, Algot. När Bromma blev del av Stockholm. (BHÅ 30(1959), s. 29-39.)

 

392 Åberg, Alf. Sockensjälvstyrelse i Bromma. (BHÅ 25(1954) s. 36-42.) - Enligt Alf Åberg förvaras sockenstämmoprotokollen för Bromma församling i Stockholms stadsarkiv och börjar i juli 1681. Tidpunkten sammanhänger med att hovpredikanten Johannes Vultejus, som 1679 utnämndes till kyrkoherde i Riddarholmens och Bromma församlingar, gjorde en kraftfull och bestående insats för kyrkan och socknen.

 

Rättsväsen

 

Se även följande nummer: 340.

 

393 Bromma-besvärligheter för 330 år sedan. Utdrag ur domstolsprotokoll för Sollentuna härad 1608. (BHÅ 9(1938) s. 51-52.)

 

394 Bystedt, Tor. Tomträttens utveckling. (BHÅ 44(1973), s. 46-50.)

 

395 Strömbeck, Göran. Bilder ur Bromma-folkets liv. (BHÅ 46(1975), s. 85-102.) - Om Bromma-bor i Karl XII:s tid på grundval av tingsprotokoll i Riksarkivet.

 

Sociala frågor

 

Se även följande nummer: 266.

 

396 Bolin, Edvard. Frimurare Barnhuset vid Blackeberg. (BHÅ 49(1978), s. 83-91.) - Ett barnhem som drevs av Frimurarorden.

 

397 Bolin, Edvard. Nya Eriksberg - Timmermansorderns hem i Bromma. (BHÅ 57(1986), s. 44-65.) - När anläggningen togs i bruk 1913 var dess namn "Timmermans Ordens hem Nya Eriksberg". I artikeln berörs även det trädgårdsmästeri som anlades strax väster om brofästet i Nockeby. Verksamheten drevs från 1913 av Frans August Kjellberg och hans hustru Elsa Kjellberg. Ett pensionat öppnades även i Nockeby av Elsa Kjellberg, dessutom svarade hon för en uteservering vid strandkanten. - På s. 51 vykort från 1932 med bl.a. Nya Eriksberg och Nockebytvätten.

 

398 Johansson, Ulla. Fattigvård i Bromma på 1700-talet. (BHÅ 63(1992), s. 77-80.) - Ur Ulla Johanssons uppsats "Lokal fattigvård på 1700-talet - detaljstudier av fattigvården på 1700-talet i Stockholms norra grannsocknar". Uppsatsen ingår i följande arbete: 1700-talsstudier tillägnade Birgitta Ericsson (Stockholms universitet, Historiska institutionen 1985).

 

399 Jäderberg, Eva. Rapport från fattig-Bromma. (BHÅ 63(1992), s. 101-107.) - Artikeln bygger på en intervju med Vera Grubb-Gustavsson och hennes man Herman Gustavsson. Berör bl.a. Eneby.

 

400 Liedgren, Jan. Strejkagitation vid Åkeshov 1769 - ett djärvt men misslyckat försök. (BHÅ 54(1983), s. 87-91.) - Ur ett sockenstämmoprotokoll från 1769 för Bromma församling som kommenteras av Jan Liedgren.

 

401 Törnsäter, Hans. Bromma arbetsstugor. (BHÅ 61(1990), s. 97-106.) - "Artikeln beskriver en viktig del av barnomsorgens historia i Bromma."

 

402 Wahlund, Helmer. Patriarkalismen i gamla tiders Sandvik. (BHÅ 2(1931), s. 8-25.) - Artikeln har tidigare publicerats i Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, nr 2, 1928. Nu är den dock omarbetad och utvidgad. - Berör Stockholms benmjölsfabrik vid Sandvik. Se även följande nummer: 484.

 

Bostadsfrågan

 

Se även följande nummer: 361, 363, 374.

 

403 Hembygdsföreningen har fått en modellstuga. (BHÅ 70(1999), s. 117-118.) - Om en modell av egnahemmet Torgnyvägen 7.

 

404 Adling, Stig. Nödbostäderna vid Alvik. (BHÅ 66(1995), s. 39-44.)

 

405 Bergqvist, Michaela. Värda att vårda - tre intressanta villaområden. (BHÅ 69(1998), s. 93-98.) - Artikeln är en sammanfattning av Michaela Bergqvists C-uppsats i kulturgeografi: Kulturvärden i ytterstaden. En studie av kulturmiljöer i Nockeby, Södra Ängby och Norra Ängby.

 

406 Engström, Birgitta. Tennhjärtat - Lärarinnehemmet i Smedslätten 60 år. (BHÅ 58(1987), s. 111-118.) - Birgitta Engström sammanställde inför 60-årsjubileet 1986 en skrift om HSB:s första bostadsrättsförening för äldre, kallad "Tennhjärtat". Genom Siv Lehnberg återges valda delar av denna skrift.

 

407 Engström, Johan. Ålstensgatan och funktionalismen. (BHÅ 65(1994), s. 65-77. - Artikeln bygger på ett examensarbete som författaren utfört vid Göteborgs universitet. Den finns tillgänglig hos Bromma hembygdsförening, dess titel är "Ålstensgatan, Karaktärisering av ett riksintresseområde".

 

408 Forssblad, Lars. Bygge och Bo-utställningen i Äppelviken sommaren 1927. (BHÅ 66(1995), s. 45-53.)

 

409 Haag, Sture. Västerleds villaområde. (BHÅ 62(1991), s. 15-21.) - "Trädgårdsstäderna i Västerled är arkitektoniska mästerverk både ur estetisk och social synpunkt."

 

410 Jonsson, Clary. Ängby småstugeområde 40 år. (BHÅ 43(1972), s. 58-66.) - Berör även Stora Ängby trädgårdsstadsförening.

 

411 Kihlborg, Brita. Från kristidsbygge till miljonärsby - radhusets historia i Bromma. (BHÅ 49(1978), s. 92-105.)

 

412 Lundkvist, Ingemar. Barnrikehusen i Traneberg. (BHÅ 55(1984), s. 101-111.)

 

Trädgårdstads- och villaägarföreningar

 

413 Flood, Harry. Föreningsfusioner i södra Bromma. (BHÅ 42(1971), s. 58-60.) - Om Västerleds trädgårdsstadsförening och dess föregångare. Dessutom om Föreningen hem och skola inom Äppelvikens rektorsområde och dess föregångare.

 

414 Lundström, Birger. Bromma kyrkas villaägarföreningar 1918-1978. (BHÅ 49(1978), s. 71-82.) - "Stadsdelen Bromma kyrka nämndes tidigare Bromma kyrktrakt - trakten kring kyrkan."

 

415 Thorelli, Wilhelm. Ålsten-Nockeby trädgårdsstadsförening. (BHÅ 33(1962), s. 67-86.)

 

Nykterhetsfrågor

 

416 Brommas äldsta förening. (BHÅ 49(1978), s. 49-59.) - Om logen Asbjörn Kloster av IOGT - namnet taget efter en norsk nykterhetspionjär - som bildades 1898 för norska arbetare vid Tangens gardinfabrik. 1923 tog logen initiativ för att bilda en hembygdsförening och den 11 januari 1924 bildades Bromma hembygdsförening vid ett möte i Alviks folkskola. - Se även följande nummer: 201, 486.

 

Befolkningsfrågor

 

Se även följande nummer: 266, 336, 337.

 

417 Olinder, Olof. Bromma - en storstadsförsamling. (BHÅ 25(1954) s. 70-77.) - Berör befolkningsutvecklingen. Med tabell över folkmängd m.m. i Bromma åren 1916-1952.

 

P. Teknik, industri och kommunikationer

 

418 Alván, E. A. Ulvsunda industriområde - det som kom bort och det som blev kvar. (BHÅ 28(1957), s. 37-44.) - Se även följande nummer: 488.

 

419 Eriksson, Evert. Femtio år som tunnbindare i Bromma. (BHÅ 48(1977), s. 53-56.) - 1892 började Anders J. Lundgren sin bana som tunnbindare i Stockholm. 1907 flyttade han sin verkstad till Ulvsunda. När han avled 1957 övertog sonen Nils Lundgren rörelsen.

 

420 Walldén, Gösta. Bromma som industrisamhälle. (BHÅ 21(1950) s. 45-78.) - Med följande underrubriker: Brommas industrier under 1800-talet. - Sandviks Limfabrik, Stockholms Benmjölsfabrik AB. - Kema-bolagen vid Alvik. - Industrierna 1910. - AB Primus, Lilla Essingen. - Industriproblemen i samband med Brommas inkorporering. - Läget på 1930-talet. - Brommas industrier 1947. - Förhållandet mellan bostad och arbetsplats. Se även följande nummer: 483.

 

Transportmedel, kommunikationer, vägar och broar

 

Se även följande nummer: 266, 279, 317, 341, 346, 457, 480.

 

421 Brohn, Åke. Alviksområdet i framtiden. (BHÅ 66(1995), s. 33-38.) - Om trafikplaneringen.

 

422 Fogelmarck, Stig. Den första Nockebybron. (BHÅ 44(1973), s. 25-35.) - Ur författarens bok Carl Fredrik Adelcrantz (1957). Invigning skedde 1787.

 

423 Gezelius, Rolf. Längs kungens väg genom Bromma. En vandring i tid och rum. (BHÅ 58(1987), s. 27-43.) - "Berättelsen vill ta med läsaren på en vandring längs Drottningholmsvägen från Tranebergsbro till Brostugan på Kärsö." - Med bl.a. följande underavdelningar: Hur vägen kom till. - De fyra Tranebergsbroarna. - Byggnaderna vid Nockeby Backe. - Nockebybron och Drottningholmsbron. - Äntligen Brostugan.

 

424 Hallström, Gunnar. Broar över Nockebysundet 1787-1973. (BHÅ 46(1975), s. 61-79.)

 

425 Holmberg, Sten. Ur Brommas trafikhistoria. (BHÅ 18(1947) s. 54-68; 19(1948), s. 24-43.) - 1. Ångbåtarna. - 2. Spårvägarna. - 3. Bussarna. - I avsnittet om spårvägarna berörs bl.a. den Tranebergsbro (pontonbro) med spårväg som invigdes den 28 maj 1914.

 

426 Langenfelt, Gösta. Folkträngsel på Nockebybron 1829. (BHÅ 13(1942) s. 65-66.) - Om Wilhelm von Braun (1813-1860) och utdrag ur hans novell "En halvherre" med ett ungdomsminne från 1829. Det handlar om ett tillbud på Nockeby flottbro som blev överbelastad och började sjunka.

 

427 Lindberg, Bengt. Brommas kommunikationer. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 123-132.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså kapitelrubrik.

 

428 Lundberg, Sven. Broar till Bromma. (BHÅ 37(1966), s. 25-32.)

 

429 Lundberg, Sven. Brommas framtida trafikförbindelser. (BHÅ 25(1954) s. 91-97.)

 

430 Nordin, Stefan. Milstolpar i våra trakter. (BHÅ 52(1981), s. 54-61.)

 

431 Törnsäter, Hans. Den första kungsvägen genom Bromma 300 år. (BHÅ 60(1989), s. 119-131.) - Med bl.a. följande underrubriker: Sommarslott på Lovön. - Bällsta bro. - Bellman ofrivilligt på Sundby krog. - Färjestadstorpet. - Se även följande nummer: 283.

 

432 Törnsäter, Hans. Gliavägen. Kyrkvägen från Ulvsunda till Bromma kyrka. (BHÅ 63(1992), s. 63-76.) - Berör bl.a. fornminnen.

 

433 Wennerberg, Bengt Olof. Kunglig invigningskortege på Drottningholmsbron. (BHÅ 58(1987), s. 24.) - Johan Fredrik Martins gravyr med en kunglig kortege på väg mot Lovön över Drottningholmsbron. "Sannolikt föreställer den slutskedet av invigningsceremonierna den 19 augusti 1787."

 

434 Westlund, Agne. De nya broarna till Mälaröarna. (BHÅ 45(1974), s. 49-59.)

 

435 Wetterborg, Margareta. Nockebybroarna. Kort historik. (BHÅ 70(1999), s. 93-94.) - Avsnittet ingår i en längre uppsats "Om Nockebyhov och BRF Paradiset". Avsikten är att övriga delar av uppsatsen skall publiceras i en senare årsbok.

 

436 Wichman, Holger. Pontonbron över Tranebergssund. (BHÅ 70(1999), s. 77-85.) - Berör även Tranebergs idrottsplats.

 

437 Österholm, Peo. Alviksbron - Essingens port mot Bromma. (BHÅ 70(1999), s. 87-91.) - "Den 11 december 1998, vid Luciatid, invigdes officiellt den nya Alviksbron mellan Stora Essingen och Brommalandet." - I artikeln berörs även den planerade snabbspårvägen.

 

Spårvägar

 

Se även följande nummer: 425, 437.

 

438 Gezelius, Rolf. Tolvan 60 år. (BHÅ 61(1990), s. 57-60.)

 

439 Jäderberg, Eva. Nockeby tur retur sjuttiofem tusen gånger. (BHÅ 65(1994), s. 115-117.) - Intervju med Olof Thunborg som varit förare på spårvagnslinje 12.

 

440 Lissenko, Claes. Än rullar Ängbyvagnen. (BHÅ 70(1999), s. 101-104.)

 

441 Lövenstierne, Ulf. Spårvägsminnen. (BHÅ 43(1972), s. 49-55.) - På s. 55 ett utdrag ur tidskriften Der Stadtverkehr nr 10/1967 som handlar om spårvagnslinje nr 12 i Bromma.

 

442 Nyqvist, Gabriel. Hur jag räddade linje 12/120. (BHÅ 49(1978), s. 106-110.) - Om en namninsamling för att bevara spårvagnslinje 12. - Redaktionell notis i årsskriften anslutning till artikeln: "Gabriel Nyqvist, 12:ans skyddsängel är född 1962, äppelviksbo och elev vid Äppelviksskolan i Bromma."

 

443 Walther, Hans. Spårvägslinjerna i Västerort. (BHÅ 65(1994), s. 101-113.) - Artikeln kan betraktas som en utförlig sammanfattning av de tre skrifter om brommalinjerna 11, 12 och 13 som 1993 utgavs av Svenska spårvägssällskapets stockholmsavdelning - två av dessa har skrivits av Hans Walther.

 

Fartyg

 

Se även följande nummer: 425.

 

444 Eklund, Hans. Min barndoms båtar - från Äppelvikshamnen på 1920-talet. (BHÅ 35(1964), s. 53-63.)

 

445 Malmborg, Hakon af. Lord Nelson. Glimtar ur ett fartygs historia. (BHÅ 46(1975), s. 5-13.) - "Där intill Äppelvikens båthamn ligger sedan några år tillbaka segelfartyget Lord Nelson."

 

446 Matsson, Kjell-Ove. Bryggor och fartyg i Bromma. Av Kjell-Ove Matsson och Edvard Bolin. (BHÅ 56(1985), s. 74-76.)

 

Luftfart

 

447 Midnattssol över Bromma. (BHÅ 26(1955), s. 85-86.) - Notis om midnattssolflygning från Bromma flygfält.

 

448 Gille, Curt. Bromma - New York, Santiago de Chile, Tokio, Nairobi. (BHÅ 23(1952) s. 85-94.) - Om Bromma flygplats.

 

449 Sjödin, Folke. Ballong på låg höjd över Äppelviken. (BHÅ 60(1989), s. 48-49.)

 

450 Sjögren, Björn. Att starta och landa på Bromma. (BHÅ 42(1971), s. 19-25.)

 

451 Walther, Hans. Bromma flygplats 1936-2012? (BHÅ 66(1995), s. 95-111.)

 

452 Wiberg, Rolf. Bromma flygplats igår, idag och i morgon. (BHÅ 46(1975), s. 23-31.)

 

Brandväsen

 

453 Swensk, John. Brandskyddet i gamla Bromma. (BHÅ 42(1971), s. 35-40.)

 

454 Swensk, John. Bränder i Bromma. (BHÅ 43(1972), s. 19-48.) - Rör tidsperioden 1801-1969.

 

Q. Ekonomi och näringsväsen

 

Se även följande nummer: 266.

 

455 Eriksson, Evert. 1863 års "taxeringskalender" för Bromma. (BHÅ 64(1993), s. 90-92.) - Berör fyrktalslängd för Bromma.

 

456 Gezelius, Rolf. Affärer och företag i Äppelviken. (BHÅ 65(1994), s. 25-47.) - "Under åren 1990-93 har inom BHF bedrivits hembygdsforskning med syfte att kartlägga de affärer m.m. som funnits i Äppelviken från den tidiga villabebyggelsens tid fram till våra dagar." Resultatet har blivit en dokumentation som finns hos Bromma hembygdsförening. I artikeln återges delar av denna dokumentation vilken även omfattar en rad fotografier.

 

457 Gillquist, Hans-Christer. Med Pratts bensin i dunkarna. (BHÅ 55(1984), s. 83-92.) - Berör den bensinförsäljning som bedrevs i Bromma av Arne Gillquist. Även om Tranebergsbron som invigdes 1934.

 

458 Laurenson, P. Insändare. (BHÅ 31(1960), s. 75-80.) - En hundägare ger synpunkter på hundarnas närvaro i en trädgårdsstad.

 

459 Lindberg, Bengt. Brommas näringsliv genom tiderna. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 114-122.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså kapitelrubrik.

 

460 Mattsson, Lena. Näringslivet i stadsdelen Bromma kyrka. Av Lena Mattsson, Ulla Norén, Gun och Karl Arne Ydrevall, Micael Stehr, Göran Eriksson och Evert Eriksson. (BHÅ 64(1993), s. 71-89.)

 

461 Walther, Hans. Brommastaden, historik och framtidsvy. (BHÅ 69(1998), s. 99-113.) - "Brommastaden har i folkmun blivit benämningen på det f d hangar- och kontorsområde vid Bromma flygplats som numera hyser stormarknader, butiker och kontor."

 

Trädgårdsskötsel

 

Se även följande nummer: 184, 397.

 

462 Holm, Sven. Norrby båtsmanstorp. (BHÅ 15(1944) s. 32-39.) - Om en trädgårdsanläggning vid Norrby som drevs som demonstrationsodling. I mitten av 40-talet flyttades verksamheten till Åkeshovs slott och fick benämningen Åkeshovsodlingen.

 

463 Johannesson, Carl Michael. Romantisk trädgård vid Mariehälls gård. Av Carl Michael Johannesson och Eva von Sivers. (BHÅ 70(1999), s. 45-51.)

 

464 Koch, Auli. Från skogsbacke till trädgård. Av Auli och Uwe Koch. Intervju: Eva Jäderberg. Foto: Uwe Koch. (BHÅ 70(1999), s. 27-43.) - "Hur skapar man en trädgård av en vanlig tomt? För att få svar på det vände jag mig till trädgårdsarkitekterna Auli och Uwe Koch. Sent i november besökte jag dem på Vinghästvägen." Innehållet på s. 33-43 består av foton.

 

465 Koch, Uwe. Brommas trädgårdar genom tiderna. Uwe Koch refererar och kommenterar i artikeln en uppsats av Sven Linde, skriven 1942 för "Stockholms trädgårdsstäder och villasamhällen". (BHÅ 68(1997), s. 63-66.)

 

466 Svenzon, Einar. Koloniträdgårdar i Bromma. (BHÅ 56(1985), s. 77-88.) - Innehållsförteckningen anger att titeln är följande: Kolonirörelsen i Bromma.

 

Fiske

 

467 Liedgren, Jan. Varför Riksbyborna inte får fiska i Lillsjön. (BHÅ 55(1984), s. 62-67.) - Om ett pergamentsbrev från 1648 som reglerar rätten att fiska.

 

Post

 

468 Antoni, Nils-Fride. Posten i Bromma. (BHÅ 22(1951) s. 26-33.)

 

469 Svane, Sigfrid. Brommas första poststation lokaliserad. (BHÅ 67(1996), s. 101-105.) - Med foto av klockargården där Brommas första poststation var inrymd 1875-76. - På s. 99 foto av J. T. Olofssons speceri och viktualiehandel som en tid i seklets början tjänstgjorde som postkontor.

 

470 Svane, Sigfrid. Kungsholms Villastad 1905-1922. En kort postal historia. (BHÅ 68(1997), s. 81-84.) - "Den näst äldsta poststationen inom vårt område var den i Kungsholms Villastad, inte särskilt känd, eftersom det inte fanns någon namnlik fortsättning. Kungsholms Villastad är det nuvarande Ulvsunda."

 

Telefoni och telegrafi

 

471 Krantz, Sven. Stockholms telefon på Terassvägen. (BHÅ 61(1990), s. 41-43.)

 

472 Törnsäter, Hans. Fjärrkommunikation inget nytt. (BHÅ 70(1999), s. 95-100.)

 

Krogar, värdshus och konditorier

 

Se även följande nummer: 256, 283. 317, 323, 341-344, 397, 423, 431, 490.

 

473 Eriksson, Evert. Brännerier och krogar i Bromma. (BHÅ 61(1990), s. 69-77.) - På s. 73 återges Johan Zacharias oljemålning från 1856 "Vue av Äppelviken i Bromma socken". En av de återgivna byggnaderna "Stora Sjövillan" var bränneri.

 

474 Gezelius, Rolf. Sommarkonditoriet Gröna Slätten och dess omgivningar. Av Rolf Gezelius och Ove Mattsson. (BHÅ 63(1992), s. 109-125. - På s. 108 en teckning av konditori Gröna Slätten utförd av konstnären Ingmar Hellgren. Artikeln berör även omgivningarna med Bergvik, Gustafsborg och rotundan ovanför Solviks ångbåtsbrygga.

 

Särskilda företag

 

Barnängens tekniska fabrik

 

475 Backelin, E. Helge. Från Södergård till Bromma strand - Barnängen under ett sekel. (BHÅ 28(1957), s. 63-76.) - Se även följande nummer: 219.

 

476 Selling, Gösta. Barnängen och Tottieska malmgården. (BHÅ 40(1969), s. 47-58.)

 

477 Stolpe, Herman. Barnängen hundra år. (BHÅ 39(1968), s. 15-43.)

 

Ericssonfabriken

 

478 Eriksson, Folke. Ericssonfabriken på Ranhammarsvägen 20 i Ulvsunda. (BHÅ 70(1999), s. 105-112.) - Ingår i "Brommaglimtar".

 

Johan Ohlssons tekniska fabrik

 

479 Frey, Guy S:son. AB Johan Ohlssons tekniska fabrik 1859-1959. (BHÅ 30(1959), s. 56-80.) - Belägen vid Ulvsundasjöns strand.

 

Nockebytvätten

 

480 Sternelius, Olof. AB Nockeby-tvättens historia. (BHÅ 29(1958:2), s. 42-52.) - Med bild av Nockeby flottbro till Kärsö omkring 1924. - Se även följande nummer: 162, 323.

 

Pripp-Bryggerierna

 

481 Heijne, Hans von. Pripps i Bromma. (BHÅ 42(1971), s. 79-88.)

 

Sandviks glasbruk

 

482 Fogelberg, Torbjörn. Några bidrag till Sandviks glasbruks historia. (BHÅ 44(1973), s. 65-70.) - Se även följande nummer: 328

 

483 Stolpe, Herman. Franz Berwald och Sandviks glasbruk. (BHÅ 43(1972), s. 97-101.) - I korthet berörs även andra tidiga industrier i Bromma.

 

Sandviks limfabriker

 

484 Sandviks limfabriker. En kort historik meddelad av företaget. (BHÅ 27(1956), s. 55-77.) - I artikeln anges att bolaget heter Stockholms benmjölsfabriks AB men att dess centrum är Sandviks limfabriker i Bromma. - Se även följande nummer: 402, 420.

 

485 Gezelius, Anna-Greta. Hjalmar Du Rietz och Sandviks limfabrik. Av Anna-Greta Gezelius och Rolf Gezelius. (BHÅ 61(1990), s. 79-96.) - På s. 88-90 berörs kartor över Svartvik, Sandvik och Minneberg åren 1829-1970.

 

Tangens gardinfabrik

 

486 Österholm, Siri. Minnen från Tangens gardinfabrik. Av Siri Österholm och Ivar Österholm. Intervju: Barbro Törnros. (BHÅ 70(1999), s. 19-25.) - I artikeln berörs även föreningslivet, bl.a. nämns godtemplarlogen Asbjörn Kloster.

 

Ulfsunda fabrique

 

487 Lagerquist, Marshall. Ulfsunda fabrique. En keramisk industri vid 1700-talets slut och 1800-talets början. (BHÅ 10(1939) s. 61-88.) - I artikeln återges porträtt av greve Erik Ruuth (1746-1820) som i början av 1790-talet anlade en lergods- och fajansfabrik på sin egendom Ulvsunda. Därtill återges en medaljong av överdirektör Bengt Reinhold Geijer (1758-1815) vilken ledde verksamheten fram till 1798 då han övertog Rörstrands porslinsfabrik. Även ett porträtt av brukspatron Johan Henrik Wegelin (1768-1843) återges, han förvärvade 1798 egendomen Ulvsunda och fortsatte driften. Arbeten utförda bildhuggaren Christian Linning vid Ulvsundafabriken redovisas. På s. 85-86 förtecknas keramik från Ulvsundafabriken (1813-1822) i svenska offentliga samlingar.

 

Ulvex

 

488 Geidebäck, Eric. Ulvex AB - en gummifabriks historia. (BHÅ 58(1987), s. 119-131.) - I artikeln ges en historisk återblick med anledning av att företaget 1986 fyllde 70 år. Fram till 1971 hette det Ulvsunda Gummifabriks AB. - I inledningen berörs tillkomsten av olika industrier i Ulvsunda.

 

 

R. Idrott, lek och spel

 

Se även följande nummer: 310, 436, 500.

 

489 Gezelius, Rolf. Kallbadhuset som sjönk. (BHÅ 62(1991), s. 115-118.) - Äppelvikens badhus.

 

490 Haag, Sture. Ungdom och idrott i gamla Äppelviken. (BHÅ 56(1985), s. 22-55.) - "Min avsikt är att försöka beskriva hur ungdomen upplevde sin hembygd, Äppelviken, i första hand på 1920- och 30-talen." - Med foto från 1917 av Café Conditori Vilhelmsro - "samlingspunkt för idrottspojkar och scouter". - BHÅ 61(1990), s. 122-123 återger programmet för de vintertävlingar som 1927 anordnades av Äppelvikens sportklubb ÄSK. I programmet anges bl.a. följande: "Start och mål för skid- och sparkstöttingstävlingarna i närheten av Café Vilhelmsro vid Klövervägens hållplats."

 

491 Hägglund, Otto. Solviksbadet och Solviks simsällskap. (BHÅ 52(1981), s. 84-93.) - Det första mer ordnade gemensamhetsbadet i Stockholm var Solviksbadet där verksamheten startade i mitten på 1920-talet.

 

492 Larsson, Birger. Ängby i våra hjärtan. Ungdom och idrott under femtio år. (BHÅ 59(1988), s. 95-126.) - Med bl.a. följande underrubriker: Minnen från trettio- och fyrtiotalen. - Scoutverksamhet. - Föreningar och sammanslutningar. - Invigningen av Ängby idrottsplats. - Idrottsklubbar i Bromma. En stor del av Larssons artikel rör Ängby IF.

 

493 Liliequist, Karl. "Gamla Tranan" lever vidare ... (BHÅ 51(1980), s. 84-87.) - Om Tranebergs idrottsplats som invigdes 1911.

 

494 Nyström, Osborne. Några tennisklubbar i Bromma. (BHÅ 44(1973), s. 36-46.)

 

Spel

 

495 Bolin, Edvard. Loviselundsspelet - en vandring genom Bromma för 150 år sedan. (BHÅ 54(1983), s. 28-45.) - Om ett spel från 1830 som målades av någon av de konstnärstalanger som skeppsredare Carl Fredrik Bohnstedt samlade omkring sig. Hans dotter Louise fick det på sin 17-årsdag. "Med tärningens hjälp förflyttade man sig på spelet från Loviselund på Drottningholmsmalmen till ett pampigt hus vid Slottsbacken i Gamla stan. Därvid vandrade man Drottingholmsvägen genom Bromma och passerade en del spännande hus och platser." - I artikeln återges både bilder och texter. Vandraren möter bl.a. Nockeby bro och Nockeby wärdshus, Tranebergs bro och Tranebergs krog samt Ulfsunda grind. Och den som har otur - eller snarare tur - får stå över två kast för att beskåda "den wackra Dalkullan".

 

Scoutrörelsen

 

496 Ewing, Per-Åke. Scouting i Bromma. (BHÅ 54(1983), s. 70-86.) - Berör både KFUM och Sveriges scoutförbund. - Se även följande nummer: 39.

 

 

S. Krigsväsen

 

497 Bojerud, Rolf. Båtsmän på Riksby rote. (BHÅ 49(1978), s. 14-32.) - "På 1829 års karta över Bromma socken har författaren lagt in de fem båtsmanstorpen och angivit gårdar som deltog i voteringen." - Se även följande nummer: 462.

 

498 Bolin, Edvard. Frans Krig - Brommas siste indelte soldat. (BHÅ 47(1976), s. 23-30.)

 

499 Bolin, Edvard. Hemvärnet i Bromma. (BHÅ 48(1977), s. 22-40.)

 

500 Hellman, Gunnar. En skytteförening kommer till. (BHÅ 47(1976), s. 38-50.)

 

501 Kreüger, Sten. Brommas ryttare under indelningsverket. Av Sten Kreüger och Gösta Langenfelt. (BHÅ 25(1954) s. 58-69.)

 

502 Ståhle, Lars. Kring ett skyddsrum. (BHÅ 48(1977), s. 68-73.) - Om ett initiativ som togs av villaägare i Ålsten under 40-talet för att få till stånd ett skyddsrum.

 

U. Naturvetenskap

 

503 Erdtman, Gunnar. Biologisk inventering av Ljudarområdet. (BHÅ 24(1953) s. 52-54.)

 

504 Funke, Gösta W. Naturvetenskaplig forskning i Bromma. (BHÅ 28(1957), s. 45-56.)

 

505 Lindberg, Bengt. Brommas växt- och djurvärld. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 11-23.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså kapitelrubrik.

 

506 Wibeck, Edvard. Kring Kyrksjön och Kyrksjölöten. (BHÅ 20(1949) s. 46-58.)

 

Geologi

 

Se även följande nummer: 176, 231, 232, 266, 314.

 

507 De Geer, Gerard. Huru landis och jordbävningar danade Brommatrakten. (BHÅ 12(1941) s. 43-86.)

 

508 Granlund, Erik. Minnen från istiden i Bromma. (BHÅ 6(1935) s. 28-37.)

 

509 Hedenstierna, Bertil. Utflykt till istiden. (BHÅ 24(1953) s. 40-51.) - Berör bl.a. Åkeshov.

 

510 Lindberg, Bengt. Berggrundens historia. (BHÅ 29(1958[:1]), s. 24-30.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså kapitelrubrik.

 

Botanik

 

511 Broström, Tore. Jätteekar och storekar i Bromma. Av Tore Broström, Siv Lehnberg och Hans Törnsäter. (BHÅ 64(1993), s. 11-30.) - Artikeln bygger på en omfattande inventering. - Se även följande nummer: 516, 525.

 

512 Klintwall, Lars. Botanisk vandring runt Kyrksjön (BHÅ 67(1996), s. 69-83.) - Ur ett examensarbete vid Stockholms Universitet. - Med omfattande artlista. - Se även följande nummer: 521.

 

513 Lindberg, Per Sigurd. Minnebergs mini-Eden. (BHÅ 62(1991), s. 75-89.) - "I artikeln nedan presenteras Minnebergs hundra växter, som är mer eller mindre sällsynta i stockholmstrakten." - Årsskriftens omslag har anknytning till artikeln.

 

514 Lindberg, Per Sigurd. Minnebergs märkligheter. (BHÅ 55(1984), s. 94-100.) - Om floran i Minneberg. Artikeln innehåller även uppgifter om brukssamhället Minneberg.

 

515 Plahn, Evert. Inventering av floran vid Judarn och Åkeshov. Anteckningar över vegetationen kring godset Åkeshov jämte den kringliggande Judarskogen med sjö- och ängsmarker under åren 1940-1988. (BHÅ 61(1990), s. 11-23.)

 

516 Wibeck, Edvard. Jätteekar och storekar i Bromma. (BHÅ 18(1947) s. 13-53.) - Med följande underavdelningar: 1. Ekområdet vid Tyska Botten och Ekbacken. - 2. Ekområdet vid Margretelund och Johannelund. - 3. Jätteekarna vid Brittadal och i Ulvsunda industriområde. - 4. Enstaka storekar i Bromma. - 5. Fördelningen av grövre ekar i Bromma. Sammanfattning, reflexioner och önskemål. - Se även följande nummer: 511.

 

517 Wibeck, Edvard. Var rädd om lövträden i Brommaskogarna! (BHÅ 19(1948) s. 11-23.)

 

Zoologi

 

518 Vargavinter 1963. (BHÅ 34(1963), s. 78-79.) - Bl.a. om vargar som under 1800-talet rörde sig på Ulvsundasjön.

 

519 Bollvik, Rune. Fåglar i Bromma. (BHÅ 17(1946) s. 32-58.)

 

520 Fäktenmark, Erik. Brommafältet - ett enda ormbo. (BHÅ 42(1971), s. 25-27.) - "Huvuddragen återfinnes i den bok om Bromma flygplats som 1936 utgavs av Stockholms stads flyghamnsstyrelse."

 

521 Klintwall, Lars. Djurlivet kring Kyrksjön. Iakttagelser sommaren 1994. (BHÅ 68(1997), s. 85-89.) - Med artlista över fåglar. - Se även följande nummer: 512.

 

522 Landell, Nils-Erik. Smalnäbbad nötkråka pekar ut fin naturmiljö. Text: Nils-Erik Landell. Foto: Karl-Erik Fridzén. (BHÅ 68(1997), s. 55-59.)

 

523 Olin, Gunnar. Vilt liv i västerbygd. (BHÅ 28(1957), s. 57-62.)

 

Naturvård

 

Se även följande nummer: 314, 315.

 

524 Bouveng, A. G. Naturskydd i förstaden. (BHÅ 21(1950) s. 33-44.)

 

525 Törnsäter, Hans. Till skydd för Brommas grönska. (BHÅ 64(1993), s. 33-40.) - Om nödvändigheten av att skydda både ekar och andra stora träd i Bromma. - Se även följande nummer: 511, 516.

 

Naturvårdsdebatt (kronologisk ordning)

 

Se även följande nummer: 333, 372.

 

526 Romell, Lars-Gunnar. Striden kring minnesmarkerna. (BHÅ 24(1953) s. 64-97.) - Romell redovisar de motstridiga uppfattningar som framförts när det gäller skötseln av Ålstensparken och det som han benämner Ljudarmarken. Uppfattningar återges av bl.a. Rutger Sernander, Edvard Wibeck och K. A. Gustawsson. Själv ger Romell en historisk bakgrund till områdena och pläderar kraftfullt för att de ska fungera som landskapsminne. Artikeln avslutas med en omfattande källförteckning.

 

527 Wibeck, Edvard. Landskapsromantikens senaste fas. (BHÅ 25(1954) s. 78-90.) - Inlägg i debatten om avverkningen i Ålstensparken och Ljudarskogen. - Enligt en handskriven notering av Wibeck var hans egen titel på artikeln "Landskapsromantik på avvägar".

 

528 Florin, Rudolf. Ålstensparken och Ljudarn. Naturskyddskommittén uttalar sig. Undertecknat av Rudolf Florin och Torsten Lagerberg. (BHÅ 26(1955), s. 87-88.)

 

 

V. Medicin

 

529 Björck, Peder. Stiftelsen Fanny Hirschs minne. (BHÅ 32(1961), s. 73-77.) - Vilo- och konvalescenthem.

 

530 Hedin, Albin. Beckomberga sjukhus - 50 år. (BHÅ 53(1982), s. 95-105.) - Artikeln inleds med ett avsnitt om Beckombergas historia.

 

531 Henriksson, Anne Teorell. Beckomberga sjukhus - vårdjätten som förlorade sin roll. (BHÅ 70(1999), s. 72-75.) - På s. 72-75 finns ett avsnitt med rubriken "Tre konstnärsöden".

 

532 Jäderberg, Eva. Från mentalsjukhus till Brommas "Silicon valley"? (BHÅ 70(1999), s. 76.) - Rör Beckomberga.

 

Författarregister

 

Siffrorna hänvisar till bibliografins nummer

 

Adling, Stig 48, 376, 404

 

Alton, Peder 100

 

Alván, Alvar 218

 

Alván, E. A. 418

 

Andersson, Axel A. B. 328

 

Andersson-Meijerhelm, K. A. 183

 

Antoni, Nils-Fride 468

 

Appelgren, Kjell 110

 

Arborén, Bertil 369

 

Arndt, Ernst Moritz 84

 

Arvidson, Harry 36

 

Attarp, Torsten 362

 

Backelin, E. Helge 475

 

Barton, H. Arnold 306

 

Bellman, Carl Michael 81, 85

 

Berg, Yngve 88

 

Bergh, Rolf 135

 

Bergman, Bo 81

 

Bergman, Unn 363

 

Bergquist, Arvid 168, 226, 227

 

Bergqvist, Michaela 405

 

Bernhard, Waldemar 296

 

Beskow, Hans 311

 

Biörnstad, Margareta 147

 

Björck, Peder 529

 

Björkman, Gunnar 59, 91, 101, 197, 377-379

 

Blok, D. P. 68

 

Blom, Sven D. 218, 236

 

Blomberg, Erik 81

 

Blommé, Oscar 228, 302, 330, 370

 

Blume, Anna 380

 

Bojerud, Rolf 497

 

Bolin, Edvard 102, 111, 121, 130, 136, 161, 162, 184, 201, 229, 282, 299, 308, 323, 364, 373, 396, 397, 446, 495, 498, 499

 

Bollvik, Rune 519

 

Boman, Sven 30

 

Bouveng, A. G. 524

 

Braun, Wilhelm von 426

 

Broberg, Anders 148

 

Brohn, Åke 230, 421

 

Brolin, Hugo 33, 37

 

Broström, Tore 56, 511

 

Bystedt, Tor 394

 

Byström, Olof 87

 

Böhn-Jullander, Ingrid 112

 

Calissendorff, Karin 69

 

Cameron, Kenneth 70

 

Cramér, Margareta 312

 

Dahlberg, Axel 218

 

Dahlberg, Erik 280

 

Dalin, Torsten 326

 

Danielsson, Kerstin 53

 

De Geer, Ebba Hult 176, 231, 232, 314

 

De Geer, Gerard 507

 

Dymling, Carl 122, 131

 

Eklund, Hans 144, 444

 

Engdahl, Kate 200

 

Engström, Birgitta 406

 

Engström, Johan 407

 

Erdtman, Gunnar 503

 

Ericson, Uno Myggan 184

 

Eriksson, Evert 38, 109, 123-127, 157, 159, 177, 194, 196, 233, 299, 303, 365, 388, 389, 390, 419, 455, 460, 473

 

Eriksson, Folke 478

 

Eriksson, Göran 460

 

Erixon, Sigurd 234

 

Estham, Inger 128

 

Ewing, Per-Åke 496

 

Fagerlund, Gunnar 347

 

Falk, Wendla 132

 

Feilitzen, Fredrik von 318

 

Fischerström, Johan 235

 

Fizir-Chrapkowski, Beatrice 319

 

Flenning, Per-Rune 34

 

Flensburg, Nils 295

 

Flood, Harry 145, 413

 

Florin, Rudolf 528

 

Fogelberg, Torbjörn 482

 

Fogelmarck, Stig 422

 

Forsell, Carl G. af 227, 236, 276

 

Forssblad, Lars 408

 

Frey, Guy S:son 479

 

Friberg, Hjördis 237

 

Fridzén, Karl-Erik 522

 

Funke, Gösta W. 504

 

Fäktenmark, Erik 520

 

Gamstorp, Bengt 238

 

Geidebäck, Eric 488

 

Gerdelius, Dagmar 43

 

Gerland, Josef 381

 

Gezelius, Anna-Greta 485

 

Gezelius, Rolf 21, 28, 157, 191, 192, 204, 207, 239, 275, 331, 365, 382, 423, 438, 456, 458, 474, 489

 

Gille, Curt 448

 

Gillquist, Hans-Christer 457

 

Granlund, Erik 508

 

Grimhusen, Madeleine 324

 

Gustaf-Janson, Gustaf 182

 

Gustafsson, K. O. 294

 

Gustawsson, Karl-Alfred 149

 

Haag, Sture 240, 361, 409, 490

 

Hafström, Gerhard 345

 

Hagander, Johan 241

 

Hagbard, Kristina 374

 

Hald, Kristian 71

 

Hallen, Egron 309

 

Hallström, Gunnar 424

 

Hamilton, Maud 383

 

Hamring, Stig 336, 337

 

Hansson, Hans 242, 243, 304

 

Harding, Gunnar 219

 

Hedberg, Allan 301

 

Hedenstierna, Bertil 509

 

Hedin, Albin 293, 530

 

Hedlund, Gulli 368

 

Heijne, Hans von 317, 481

 

Hellman, Gunnar 500

 

Hellner, Brynolf 244

 

Henrikson, Alf 96, 142, 277, 305

 

Henriksson, Anne Teorell 531

 

Hirsch, Lars-Olof 137

 

Hjertquist, Tor 72

 

Hjorth, Carl Nestor 181

 

Holm, Sven 462

 

Holmberg, Sten 425

 

Holst, Birger 76

 

Holthagen, Harry 73

 

Holthagen, Harry 316

 

Hugemark, Inga 103

 

Hägglund, Otto 491

 

Hök, Svante 346

 

Ingelög, Manne 54

 

Ingers, Ingemar 74

 

Iverus, Gustaf 185

 

Jacobson, Herbert 364

 

Jacobson, Olle 384

 

Jansson, E. Alfred 245, 313

 

Johannesson, Carl Michael 463

 

Johansdotter, Ragnhild 327

 

Johansson, Barbro 291, 331, 371

 

Johansson, Ulla 398

 

Johansson-Norén, Britta 320

 

Johnson, Eyvind 83

 

Jonsson, Clary 410

 

Jäderberg, Eva 110, 117, 143, 200, 399, 439, 464, 532,

 

Kajenn 97

 

Kavli, Karin 184

 

Kihlborg, Brita 411

 

Klingspor, C. A. 366

 

Klintwall, Lars 512, 521

 

Koch, Auli 464

 

Koch, Uwe 246, 247, 464, 465

 

Kollberg, Gustaf 248

 

Krantz, Sven 471

 

Kreüger, Sten 501

 

Kågerud, K. G. 39

 

Lagerberg, Torsten 528

 

Lagerheim, Lars 31

 

Lagerquist, Marshall 487

 

Landell, Nils-Erik 522

 

Langenfelt, Gösta 3, 15, 17, 18, 24, 25, 50. 60-62, 75, 77-79, 81-83, 88, 95, 98, 249-251, 297, 387, 426, 501

 

Larsson, Birger 492

 

Laurenson, P. 458

 

Lehnberg, Siv 104, 166, 406, 511

 

Lennerstrand, Åke 51

 

Liedgren, Jan 16, 84, 163, 252, 348-350, 400, 467

 

Lilienberg, Albert 253

 

Liliequist, Karl 493

 

Lindberg, Bengt 4, 20, 26, 32, 40, 44, 49, 63, 64, 85, 120, 150, 151, 186, 218, 254-263, 386, 427, 459, 505, 510

 

Lindberg, Gunilla 264

 

Lindberg, Per Sigurd 321, 513, 514

 

Lindblom, Hans 310

 

Linde, Sven 465

 

Lindgren, Torgny 160

 

Lindhagen, Carl 187, 188

 

Lindhagen, Jenny 189, 265

 

Lindskog, Lennart 315

 

Lindström, John 266

 

Linolius, Andreas 267

 

Lissenko, Claes 440

 

Lovén, Ella 338

 

Lundberg, Sven 428, 429

 

Lundgren, Caj 97

 

Lundkvist, Ingemar 412

 

Lundquist, Birger 81, 277, 414

 

Lövenstierne, Ulf 441

 

Malmborg, Hakon af 445

 

Matsson, Kjell-Ove 268, 446

 

Mattsson, Lena 460

 

Mattsson, Ove 474

 

Matz, Edvard 86

 

Nerman, Birger 99, 152

 

Nordén, Arthur 153

 

Nordenadler, Håkan 269

 

Nordin, Stefan 430

 

Nordström, Alf 229

 

Norén, Ulla 460

 

Nyquist, C. 125

 

Nyqvist, Gabriel 442

 

Nyström, Osborne 494

 

Näsvall, Björn 326

 

Odhe, Thorsten 80

 

Odlander, Roland 129

 

Ohlson, Barbro 292, 332, 385

 

Oldeberg, Andreas 154

 

Olin, Gunnar 523

 

Olinder, Olof 417

 

Otborn, Elise 180

 

Paulsson, Thomas 270

 

Petersens, Lennart af 229

 

Plahn, Evert 515

 

Printz, Hans 105

 

Reimers, Gerd 138, 167

 

Reuterswärd, Knut 89, 90, 271

 

Riessen, Kerstin 351

 

Romell, Lars-Gunnar 526

 

Roos, Holger 81

 

Rönnow, Sixten 2, 14, 23, 41, 218, 272

 

Sahlgren, Jöran 65

 

Sandberg, Algot 391

 

Sandström, Vilhelm 45

 

Scharin, Herbert 352

 

Schlegel, Bernhard 366

 

Schultz, Carl-Erik 322

 

Schück, Henrik 94

 

Sehlin, Halvar 273

 

Sehlmark, Irma 325

 

Selling, Gösta 353, 367, 476

 

Sidenbladh, Göran 274

 

Sivers, Eva von 463

 

Siwertz, Sigfrid 83

 

Siwertz, Sigfrid 93

 

Sjödin, Folke 449

 

Sjögren, Björn 450

 

Stade, Carl-Henrik 275

 

Staf, Nils 178

 

Stavenow-Hidemark, Elisabeth 354

 

Stehr, Micael 460

 

Sternelius, Olof 480

 

Stolpe, Herman 19, 27, 76, 80, 106, 107, 113, 114, 116, 119, 155, 156, 170, 171, 174, 179, 185, 198, 199, 202, 276-281, 477, 483

 

Stolpe, Sven 172

 

Strindberg, August 81

 

Ström, Brynolf 140

 

Strömbeck, Göran 395

 

Ståhle, Lars 164, 502

 

Svane, Sigfrid 469

 

Svane, Sigfrid 470

 

Svenningsen, Anna 355

 

Swensk, John 453, 454

 

Svensson, Jan 108

 

Svensson, Stig 373

 

Svenzon, Einar 466

 

Söderberg, Hjalmar 81

 

Söderberg, Hjalmar 83

 

Sörstad, Yngve 368

 

Tegen, Gunhild 334

 

Tham, Wilhelm 282

 

Thiréus, Leif 50

 

Thomaeus, Andrea 307

 

Thomaeus, Gerda 307

 

Thorelli, Wilhelm 415

 

Thoresson, Thore 141

 

Törnros, Barbro 55, 104, 190, 486

 

Törnros, Stig 104

 

Törnsäter, Hans 47, 66, 93, 283, 356, 357, 401, 431, 432, 472, 511, 525

 

Une, Mark 284

 

Unnerstad, Edith 81

 

Unsgaard, Per 285

 

Wahlund, Helmer 278, 286, 329, 402

 

Waldenström, Barbro 53, 146

 

Walldén, Gösta 420

 

Wallerius, Leander 46

 

Walther, Hans 443, 451, 461

 

Wennberg, Arne 218

 

Wennerberg, Bengt Olof 433

 

Wennerholm, Eric 298

 

Wennerström-Hartmann, Eva 287

 

Wessén, Elias 57, 58, 67, 173

 

Westlund, Agne 434

 

Wetterborg, Margareta 435

 

Wibeck, Edvard 288

 

Wibeck, Edvard 333, 372, 506, 516, 517, 527

 

Wiberg, Rolf 452

 

Wichman, Holger 92, 158, 339-344, 358, 359, 436

 

Wigander, Olof 35, 203

 

Wijkmark, Henning 165

 

Willén, Torbjörn 289

 

Wingborg, Olle 29

 

Wisth, Britt 326

 

Wretholm, Eugen 118

 

Ydrevall, Gun 460

 

Ydrevall, Karl Arne 460

 

Zachrisson, Sune 290

 

Zetterholm, Tore 81

 

Åberg, Alf 392

 

Åberg, Carl Sam 81

 

Österberg, Gustav 360

 

Österberg, Henning 139, 308, 335

 

Österberg, Jeanne Marie 193

 

Österholm, Ivar 486

 

Österholm, Peo 142, 437

 

Österholm, Siri 486

 

Österling, Anders 81

 

Personregister

 

Detta register avser arbeten om särskilda personer och släkter.

 

Siffrorna hänvisar till bibliografins nummer.

 

Adelcrantz, Carl Fredrik 422

 

Adling, Stig 376

 

Albert Målare (Albertus Pictor) 121, 122

 

Alm, Yngve 221

 

Ambe, Gustaf 101

 

Andersson, Gustav 166

 

Arndt, Ernst Moritz 84

 

Arvidson, Harry 36

 

Axell, Helge 221

 

Bellman, Carl Michael 81, 82, 85, 87-90, 256, 283, 343, 431

 

Bennet 157

 

Bergh, Rolf 135, 138, 167

 

Berglund, Karl-August 221

 

Bergquist, Arvid 46, 168, 221

 

Bernhard, Waldemar 101

 

Berwald, Franz 483

 

Bielke, Thure Gabriel 343, 359

 

Birgitta, den heliga 169-173

 

Bjerkén, Pehr af 342

 

Blackstadius, Lars Fredrik 377

 

Blom, Sven D. 174

 

Blücher, Eric 101

 

Boberg, Anders 221

 

Bolin, Edvard 175

 

Bolin, Sascha 109

 

Braun, Wilhelm von 426

 

Bremer, Kerstin 106

 

Bremer, Wolfgang 106

 

Bäckman, A. E. 294

 

Dahlberg, Axel 361

 

De Geer, Gerard 176

 

Du Rietz, Einar 221

 

Du Rietz, Harald 221

 

Du Rietz, Hjalmar 485

 

Ehrenstolpe 129

 

Emilsdotter, Margareta 108

 

Erixon, Sven X:et 55

 

Fischerström, Johan 235

 

Fogelström, Per Anders 91

 

Fornell, Bengt 110, 331

 

Forseth, Einar 101, 107, 111-114, 133, 220

 

Fuchs, Thomas Zacharias 177

 

Gauffin, Axel 369

 

Glenman, Gustaf 221

 

Groth, Lorentz Jacob 358

 

Grubb-Gustavsson, Vera 399

 

Gustafsson, K. O. 294, 300

 

Gustavsson, Herman 399

 

Hagberg, Knut 223

 

Hammarinus, Samuel 178, 255

 

Hansson, Johan 179

 

Hedvall, Aron 46

 

Hertz-Jönsson, John 302

 

Hirdman, Maj 92

 

Hjärne, Urban 129, 130-132

 

Holmström, Sven 107

 

Israelsson, Albin 221

 

Israelsson, Herman 221

 

Iverus, Gustaf 180

 

Jansson, Helge Donatus 181

 

Jansson, Johan Alfre 182

 

Johansson-Norén, Britta 320

 

Karl XI 183, 255

 

Kavli, Karin 184

 

Keijser 158

 

Keijser, Abraham 313, 342

 

Kellgren, Johan Henrik 82

 

Keyser, Abraham 313, 342

 

Kock, Gösta 221

 

Kolmodin 159

 

Kolmodin, Martin 221

 

Krig, Frans 498

 

Küntzel, Anna 101

 

Kähr, Astrid 221

 

Lagerlöf, Selma 55

 

Langenfelt, Gösta 185

 

Larsson, Gustav 221

 

Lind, Hulda 221

 

Lindberg, Bengt 186

 

Lindhagen, Carl 187-189, 265, 361

 

Lindhagen, Jenny 265

 

Ljunglöf, Knut 190, 297, 298

 

Lundberg, Herman Fredrik 139

 

Lundgren, Anders J. 419

 

Lundgren, Gideon 106

 

Lundgren, Johan 221

 

Lundgren, Nils 419

 

Lundgren, Sven 221

 

Löfgren 162

 

Löfström, Anders Petter 335

 

Malmgren, Finn 140, 191

 

Malmström, Ejvor 221

 

Marmor-Erik 221

 

Meurling, Carl 192

 

Montelius, Harald 221

 

Nilson, Gertrud 193

 

Nilsson, Karl Oskar 194

 

Norling, Peter 343

 

Ohlsson, Olle Thorvald 107, 115

 

Olsson, Sten Robert 221

 

Osslund, Eric 101

 

Palmgren, Nils 195

 

Palmquist, Eric 116

 

Petersens, Lennart af 117

 

Pettersson, Albin 221

 

Pettersson, Fredrik 364

 

Printz, Per Abraham 38, 196, 390

 

Rathou, Emilie 197

 

Rudberg, Gustav 118

 

Ruuth, Eric 342, 358

 

Sandström, Vilhlem 46

 

Segrell, Konrad 46, 221

 

Siwertz, Sigfrid 93

 

Staf, Nils 221

 

Stierncrona 160

 

Strindberg, Einar Johan 198

 

Sträng, Gunnar 199

 

Stålbrand, Gunnar 102, 108

 

Sundell, Harald 221

 

Sunnerdahl, Magna 331

 

Södersten, Stig 119

 

Ternström, Oswald 35

 

Thorson, Gerd 200

 

Thunborg, Olof 439

 

Torstensson, Lennart 359

 

Trana, Bengt 340, 341, 344

 

Wahlund, Helmer 201, 202, 221, 329

 

Wallert, Axel 105

 

Wegelin, Johan Henrik 358

 

Wennerholm, Eric 298

 

Videfors, Gustav 46

 

Wigander, Olof 203

 

Wingqvist, Lars 204

 

Wivallius, Lars 94, 255

 

Vultejus, Johannes 255, 392

 

Ygberg, Herman 361

 

Zetterholm, Tore 95

 

Zetterström, Arne 209

 

Öberg, Josef 101

 

Österberg, Gustav 360

 

Ortregister

 

Siffrorna hänvisar till bibliografins nummer.

 

Abrahamsberg 229

 

Alby 243

 

Alholmen 288

 

Alvik 39, 47, 48, 49, 100, 105, 144, 161, 229, 270, 291, 404, 421

 

Alviksvägen 292

 

Beckomberga 147, 229, 234, 275, 293, 294, 530-532

 

Bergvik 302, 474

 

Björnholmen 288, 295

 

Blackeberg 190, 231, 296-298, 396

 

Bromma kyrka (stadsdelen) 229, 299, 414, 460

 

Bromma Villastad 300

 

Brommaflaket 231

 

Brommaplan 301

 

Brommastaden 461

 

Brommastrand 302

 

Bromsten 243

 

Brostugan 283, 317, 423

 

Bällsta 89, 229, 243, 252, 255-257, 275, 303, 304

 

Drottningholm 80, 281, 283, 305-307

 

Drottningholms färjestad se Tyska Botten

 

Duvbol 243

 

Ekeby 243

 

Eneby 229, 243, 252, 300, 308, 399

 

Essingen 77, 86, 88, 90, 334, 385

 

Flysta 243

 

Fröfjärden 279

 

Fågelön 219

 

Glia 243

 

Gliavägen 432

 

Granholmen 288

 

Gribby 243

 

Grönvik 162, 229, 309, 325

 

Gubbkärret 229, 310

 

Gustafsborg 474

 

Helgö 155

 

Huvudsta 311

 

Hässelby 280

 

Johannelund 37, 41, 158, 221, 229, 312, 313, 342

 

Judarområdet med Judarn 229, 231, 314, 315, 503, 515, 526-528

 

Karlberg 271

 

Karsvik 229, 234

 

Kedjelöpe 382

 

Kranholmen 288

 

Kratsboda 243

 

Kungsholms Villastad 66, 356, 470

 

Kyrksjölöten 506

 

Kyrksjön 229, 316, 506, 512, 521

 

Kärsö 39, 283, 317, 423

 

Lilla Essinge se Essingen

 

Lilla Ängby se Ängby

 

Lillsjön 467

 

Lillsjönäs 229

 

Linta 229, 243

 

Ljudarn och Ljudarskogen se Judarområdet

 

Lovön 281

 

Långlöt 243

 

Margretelund 229

 

Mariehäll 184, 229, 318-320, 463

 

Minneberg 321, 328, 485, 513, 514,

 

Mälarblick 322

 

Nockeby 94 182, 221, 229, 231, 255, 323-325, 397, 405, 415, 423

 

Nockebyhov 326, 363

 

Nora 229, 255

 

Norra Ängby se Ängby

 

Norrby 229, 243, 327, 462

 

Olovslund 55, 219, 229

 

Oxhålet 382, 385

 

Ranhammar 243, 255

 

Riksby 229, 231, 243, 497

 

Rissna 243

 

Råcksta 147, 231

 

Sandvik 229, 328, 329, 402, 485

 

Skäret 288

 

Smedslätten 229, 330-332, 406

 

Solvalla 243

 

Solvik 333, 370, 474, 491

 

Spånga 27, 255

 

Stora Essinge se Essingen

 

Stora Mossen 360

 

Stora Ängby se Ängby

 

Sundby 243

 

Sundbyberg 139, 257, 279, 335

 

Svartvik 328

 

Svartvik 485

 

Södra Ängby se Ängby

 

Tallholmen 288

 

Tangen 416, 486

 

Traneberg 92, 229, 234, 283, 328, 336-344, 412, 436, 493

 

Tyska Botten 229, 345, 346

 

Ulvsunda 66, 93, 229, 243, 255, 256, 272, 275, 280, 341-343, 347-360, 418, 419, 487, 488

 

Västerled 247, 361, 140, 409, 413

 

Yttersundby 243

 

Åkeshov 160, 229, 255, 256, 272, 275, 280, 314, 362-367, 400, 462, 509, 515

 

Åkeslund 368

 

Ålsten 72, 78, 79, 143, 164, 188, 214, 221, 229, 255, 288, 333, 369-372, 415, 502, 526-528

 

Ålstensgatan 61, 407

 

Ängby 166, 225, 229, 255, 256, 275, 373, 374, 405, 410, 492

 

Äppelviken 187, 229, 270, 375-385, 408, 413, 444, 449, 456, 473, 489, 490

 

Ör 243

 

Översundby 243

 

Bli medlem

Bli medlem i Bromma hembygdsförening genom att betala in årsavgiften till bankgirokonto

nummer 5725-1126. För individuellt medlemskap är årsavgiften 150 kronor. För familjemedlemskap, två personer som bor på samma adress, är årsavgiften 200 kronor.

 

Medlemskap, som löper per kalenderår, innefattar ett vårprogram, som skickas ut i januari och ett höstprogram, som skickas ut i augusti. Dessutom får man ett exemplar av årets Brommabok, som brukar distribueras i maj.

 

Brommaboken

Brommaboken, som är föreningens årsbok, har kommit ut varje år sedan 1930. Det är en unik informationskälla för den som vill lära sig mer om Bromma. Många årgångar finns på biblioteken i Bromma, men äldre årgångar finns också till salu (för 70:-/årgång) hos föreningen. En index-förteckning över årsböckernas innehåll 1930-1999 finns här.

Böcker om Bromma

 

Information om böcker om Bromma som säljs av föreningen finns här.

Litografier

Till försäljning finns 12 originallitografier i färg av Brommakonstnären Gunnar Stålbrand. Litografierna föreställer "smultronställen" i Bromma. Mer information finns här.

Frågor

Några frågor? Kontakta Nicolai Johannsen på telefon 070-666 27 08 eller via e-post: info@brommahembygd.se