Fornlämningar nummerordning


Katalog över Brommas fornlämningar – i nummerordning


RAÄ 1. Sex oregelbundna, övertorvade husgrundslämningar (2 närmast runda 4-5 m i diam., 0,3-0,6 m höga, 2 närmast ovala 4-5 x 2,5-4 m långa, 0,2-0,5 m höga och 2 närmast rektangulära 8 x 4 m långa, 0,2-0,4 m höga) på ett område 60 x 40 m i öst-västlig riktning. Lämningarna befinner sig på det s.k. Borgberget i Äppelviken, strax öster om Äppelviksskolan. Enligt uppgifter i Stadsmuseets register är lämningarna sannolikt medeltida.


RAÄ 2. Vikingatida gravfält beläget vid östra sidan av Ålstensängen, Ålsten (4 runda 3,5-8 m i diam., 0,2-0,4 m höga och 3 rektangulära stensättningar 7-9 x 3-3,5 m - varav en är osäker). Röjning av gravfältet 2002 av Stockholms stadsmuseum har påvisat ytterligare gravar.


RAÄ 3. Röse, 8 m i diam., 0,6 m högt, på krön av moränbunden bergrygg i Ålsten nordväst Solvik. Yngre bronsålder.


RAÄ 4. Fem runda eller närmast runda stensättningar 2,5-5 m i diam., 0,2-0,4 m höga. Bronsålder. Gravfältet är delundersökt och benämnt ”Kämpkumlet”. Det ligger på obebyggd tomt vid Aladdin-vägen, Smedslätten.


RAÄ 5. Närmast rund stensättning, 7 m i diam., osäker. Belägen sydväst Borgberget. Ej återfunnen vid inventering 1975.


RAÄ 6. Gravfält från yngre järnålder bestående av ca 15 anläggningar (1 hög ca 18 m i diam., ca 14 runda stensättningar, varav 2 är högliknande. Endast 4 stensättningar är 10-13 m i diam.). Beläget söder Lillsjön i Ulvsunda vid koloniområde. (I registret noteras särskilt att gravfältet bör åtgärdas. Det löper annars risk att successivt komma att utgöra soptipp för närbeläget koloniområde och småindustrier.)


RAÄ 7. Rund stensättning, 5 m i diam. Belägen söder Lillsjön i Ulvsunda (Ö mur. NÖÖ hörn av trädgård) i närheten av Raä 6.


RAÄ 8. En hög, 8 m i diam. Öster om högen finns flacka förhöjningar – möjligen stensättningar. Belägna söder Lillsjön i Ulvsunda i koloniområde.


RAÄ 9. En rund stensättning, 6 m i diam. Belägen i Olovslund på tomtmark öster Svandammen.


RAÄ 10. Gravfält (1 närmast kvadratisk 4 x 4 m och 1 närmast rektangulär 7 x3 m stensättning samt 1 närmast rund stensättningsliknande lämning 4 m i diam.) Beläget på krön av bergrygg i Olovslund norr om Svandammen.


RAÄ 11. Rektangulär stensättning 5 x 3-4 m. Belägen på krön av liten bergrygg strax söder Brommaplan och norr om skärningen Tunnlandsvägen/Stopvägen.


RAÄ 12. Gravfält från yngre järnålder, sannolikt vikingatid, med 4 säkra runda stensättningar. Undersökt. Beläget i anslutning till bebyggelse i Riksby inom området för tidigare Nora gård och nära Bergslagsvägen, väster runristning i fast häll RAÄ 13.


RAÄ 13. Två runristningar i fast häll på krön och SSV sluttning av moränbundet litet berg. Belägna vid Bergslagsvägen i Riksby (mellan Abrahamsberg och Brommaplan). Texter: 1) Sigvid och Sigrev lät rista denna sten efter Senar sin fader. 2) Näst lät rista dessa runor efter sin fader Faste.


RAÄ 14. Gravfält från yngre järnålder, sannolikt vikingatid, bestående av ca 15 anläggningar (2 högar 12-14 m i diam., 12 runda stensättningar 4-9 m i diam., varav 4 osäkra, samt 1 osäker rektangulär stensättning). Delundersökt. Beläget intill hus och vägar i Riksby nära Bergslagsvägen inom området för tidigare Nora gård och Ö RAÄ 13.


RAÄ 15. En hög 7 m i diam. och med mittsten. Delundersökt. Belägen i anslutning till bebyggelse i Riksby i park intill och S om gångväg och N om gata.


RAÄ 16. Gravfält från yngre järnålder, sannolikt vikingatid (4 högar, 6-10 m i diam., 17 runda, 5-12 m i diam., och 2 rektangulära stensättningar, varav en är 6 x 3m). Delvis undersökt. Beläget inom Riksbys ägogräns i anslutning till koloniområde NNV Kvarnbacksvägen.


RAÄ 17. Rund stensättning 9 m i diam. Delundersökt. Belägen på moränbunden bergrygg söder flygfältet i koloniområde i Riksby.


RAÄ 18. Röseliknande stensättning, 9 m i diam., 0,4-0,5 m hög i krönläge på berg invid Snörmakarvägen. Uppges vara bronsålder i Stadsmuseets register. Strax SÖ om stensättningen finns en rund sådan 3 m i diam, 0,1 m hög.


RAÄ 19. Stenmur ca 1100 m lång. I muren ingår enstaka upp till 4 m stora flyttblock. Belägen i Judarnområdet – den s.k. ”Ryssmuren”.


RAÄ 20. Milsten av kalksten, 0,7 m. hög. Belägen vid anslutningen av en gångväg till Drottningholmsvägen strax norr om S:a Birgitta Kyrka.


RAÄ 21. Gravfält från yngre järnålder med 31 anläggningar, huvuddelen flacka stensättningar. Undersökt. (Inventering 1951 redovisar endast 13 anläggningar i form av 2 högar och 11 runda stensättningar. En hög är 9 m i diam., 0,7 m hög. Den andra högen är 12 m i diam. och 0,4 m hög. De runda stensättningarn är 5-6 m i diam. och 0,2-0,3 m höga.) Beläget inom Lintas ägogräns i numera Ulvsunda industriområde.


RAÄ 22. Hög från yngre järnålder 13 m i diam. Undersökt varvid framkom boplatsrester under högen. Beläget inom Lintas ägogräns i numera Ulvsunda industriområde.


RAÄ 23. Gravfält från yngre järnålder (2 registrerade högar 11-2 m i diam., 0,5-0,8 m höga, 6 runda stensättningar 3,5-8 m i diam., 0,2-0,6 m höga samt 2 skeppsformade stensättningar 12 x 5 m, 0,3 m höga). Utgrävt varvid ytterligare 3 anläggningar påträffades. Beläget inom Lintas ägogräns inom Ulvsundas industriområde.


RAÄ 24. En närmast rund stensättningsliknande bildning, 6 m i diam. och en högliknande bildning 8 m i diam. Undersökta. Belägna inom Lintas ägogräns. Fanns på numera Pripps idrottsarena, Ulvsunda industriområde.


RAÄ 25. Husgrundsterrass (24 x 6-8 m, 0,3-0,6 m hög). Kan vara förhistorisk eller ha varit ladugård som tillhört Norrby gård ca 100 m nordväst om terrassen. Beläget nära Pripps fabrik intill bron över Ulvsundasjön.


RAÄ 26. Gravfält från yngre järnålder (3 runda och 2 kvadratiska stensättningar). Beläget inom Lintas ägogräns men strax intill Ulvsundasjön och 10 m S om bron över sjön. S gravfältet finns mindre terrass – möjligen plats för husgrund.


RAÄ 27. Stensättningsliknande bildning närmast rund, 5 m i diam. Naturbildning enligt registret och går inte att återfinna efter överlagring av jord utförd av Pripps. Belägen på industritomt inom Lintas ägogräns i Ulvsunda industriområde.


RAÄ 28. Gravfält från yngre järnålder med ca 70 fornlämningar (10 högar 6-17 m i diam., 49 runda stensättningar 5- 14 m i diam., 8 kvadratiska stensättningar 5-13 m i diam. samt 1 kvadratisk osäker stensättning). Delundersökt. På området finns husgrund och bebyggelselämningar. Beläget inom Lintas ägogräns i skogsbacken strax SÖ Bromma flygfält.


RAÄ 29. Bildristning av två personer varav en med Torshammare och svärd och en med fågel (korp?) på axeln. Belägen på sydvästsidan av berg på lodrät och slät berghäll nära hörnet av Kvarnbacksvägen och Hemslöjdsvägen. Sannolikt från historisk tid (1600- eller 1800-tal).


RAÄ 30. Gravfält från yngre järnålder 50 x 25 m med ca 10 anläggningar, varav 4 osäkra (2 högar med 7-8 m i diam., 0,7-0,9 m höga, 6 stensättningar 4-6 m i diam., 0,1-0,5 m höga och 1 rektangulär stensättning 7 x 4 m, 0,2 m hög). Sannolikt vikingatid. Delundersökt. Belägen inom Riksbys ägogräns i skogsparti norr om Kvarnbacksvägen nära bildristningen (RAÄ 29).


RAÄ 31 Minnessten 1,85 m h föreställande soldat. Text: Lv 13 i beredskap 1940. Stenen bortförd. På platsen är idag parkering. (Förefaller inte ha markerats på ekonomiska kartan.)


RAÄ 32. Gravfält från yngre järnålder (6 högar 5-8 m i diam., 0,4-1 m höga, 30 runda 5-8 m i diam., 3 rektangulära – endast en synlig 7 x 5 m i diam. - och en triangulär stensättning 6 x 6 x 6 m). Delvis undersökt. Beläget på östsidan skogbeväxt moränkulle delvis inom Glias ägogräns men även inom Riksbys område norr Kvarnbacksvägen och nära Linta-verken. Delundersökt. Gravfältet har enligt registret väl bevarade fornlämningar med synliga konstruktionsdetaljer och ”bör röjas”.


RAÄ 33. Gravfält från järnåldern (9 runda 3-5 m i diam., och 1 rektangulär stensättning 11 x 6 m i diam.). Beläget inom Glias ägogräns, S Bromma flygfält och S gamla Gliavägen. (Gravfältet uppges i registret vara snårbeväxt, flera lämningar är gropiga och röriga p g a skadegörelse – anges ”bör vårdas”.)


RAÄ 34. Två stensättningar (1 rektangulär 6 x 4 m och 1 närmast rund 3 m i diam.). Beläget inom Glias ägogräns, V RAÄ 33, S flygfältet och S gamla Gliavägen.


RAÄ 35. En rund stensättning 5 m i diam. och närmast rund stensättningsliknande lämning 5 m i diam. Den anges i registret som möjlig rest av svårt skadad skeppssättning. Belägen inom Glias ägogräns V RAÄ 34, S flygfält och gamla Gliavägen.


RAÄ 36. En rund stensättning 5 m i diam. och två stensättningsliknande lämningar. I registret anges ”troligen är hela backen vid 36-35-34 full av stensättningar (övervuxna). ”Bör vårdas”. Belägna inom Glias ägogräns S flygfältet på krön av bergrygg nära klyfta i SV.


RAÄ 37. Tre runda stensättningar 4-5 m i diam., varav en osäker. Belägna på krön och avsatser av bergrygg N koloniområde i Riksby.


RAÄ 38. Runsten – ”Glia-stenen”. Text: Gammal och Tjälve läto resa denna sten (efter) sin fader en dugande man”. Belägen 8 m NO väg i skogsbryn inom Lintas ägogräns, Ö Lintaverken.


RAÄ 39. Gravfält från yngre järnålder med 20 anläggningar (16 runda 5-7 m i diam, 2 rektangulära 5-7 x 4 m i diam., 1 kvadratisk – osäker – stensättning 6 x 6 m samt en treudd 22 x 22 x 22 m, 0,2-0,5 m hög). Delvis undersökt när flygfältet byggdes. Ny undersökning av Stadsmuseet 1999 har påvisat att fältet har över 40 gravar. Gravfältet beläget inom Glias ägogräns – på skogsbacken Hammaren, som gränsar till Bromma flygfält.


RAÄ 40. Gravfält från yngre järnålder med 30 anläggningar (2 högar, 24 runda och 1 rektangulär stensättning samt 1 kvadratisk stensättning, osäker). Delundersökt. Beläget inom Ekeby gårds ägogräns på krön av NÖ-sluttning av mindre bergrygg, delvis på tomtmark strax NÖ Lillängsgatan.


RAÄ 41. Gravfält från yngre järnålder – sannolikt vikingatid med 30 anläggningar (5 högar 4-5 m i diam., 0,5-1 m höga, 16 runda 4-7 m i diam., 0,2-0,4 m höga, 8 rektangulära 6-12 m x 4-7 m, varav 2 osäkra och 1 kvadratisk stensättning 7 x 4 m, 0,2-0,4 m hög). Delvis undersökt gravfält. Möjlig hålväg löper genom området. Gravfältet beläget i Norra Ängby ovanför Runsavägen. I registret anges att gravfältet bör vårdas.


RAÄ 42. Ett röse 9 m i diam. och en närmast rund stensättning 5,5 m i diam. Belägna på krön av bergrygg i Kortenslund-området.


RAÄ 43. Rund stensättning 4,5 m i diam., 0,3 m hög i moränvall i kvarteret Fornborgen, stadsdelen Bromma Kyrka.


RAÄ 44. Två närmast runda stensättningar 4-6 m i diam. Belägna på bergrygg i Glia N gamla Gliavägen och Ö Attundavägen.


RAÄ 45. Se beskrivning av RAÄ 40.


RAÄ 46. Rest av stensättning 8 m i diam. jämte närmast rund fornlämningsliknande lämning 3 x 2,5 m. Belägen på krönet av Kråsberget i stadsdelen Bromma Kyrka.


RAÄ 47. Gravfält från yngre järnålder, sannolikt vikingatid ( ca 14 runda 3-11 m i diam., 3 rektangulära 6-8 x 4 m och 2 kvadratiska 4-10 x 4-10 m stensättningar). En rund stensättning har en rest sten 0,4 m hög i mitten. Delundersökt. Beläget i Eneby N Bällstavägen och V Dr Abrahams väg.


RAÄ 48. Två stensättningsliknande lämningar, närmast runda, 5-6 m i diam., O,4-0,5 m höga. Belägna i Bällsta, ca 300 m SV Skorpvägen.


RAÄ 49. Gravfält från järnåldern (2 högar och 8 runda stensättningar, varvid 1980 endast 1 hög och 3 stensättningar är synliga. Beläget ca 300 m S Skorpvägen, Bällsta.


RAÄ 50. Gravfält från yngre järnålder (1 hög, 10 m i diam., 0,8 m hög, och 1 rund stensättning 4 m i diam., 0,3 m hög). Delvis undersökt 1940 varvid 3 stensättningar grävdes. Ytterligare 1 stensättning finns ca 20 m från högen. Beläget ca 100 m V Skorpvägen, Bällsta.


RAÄ 51. Plats för borttagen milsten 1,2 m hög, 0,37 m bred. Numera placerad vid Sollentuna hembygdsgård. Ursprunglig plats strax N om Bällsta allé (troligen på samma plats som Bällsta by en gång låg).


RAÄ 52. Gravfält från yngre järnålder (sannolikt vikingatid) med 15 anläggningar (fyra högar med 6-15 m diam., 0,7-1,5 m höga, 10 runda stensättningar 5-6 m i diam., 0,1-0,5 m höga, en rest sten, ca 1,7 m hög). På gravfältet finns skålgrop med 5 cm diam. och 0,5 cm djup. Delvis undersökt. Gravfältet är beläget i Eneby, hörnet av Enebyvägen och Dr. Abrahams väg.


RAÄ 53. Gravfält från järnåldern med en hög 10 m i diam., 0,3–1 m hög och 2 runda stensättningar (1 med 7 m i diam). Beläget i Eneby 16 m NV och 9 m SÖ om Mullbärsvägen.


RAÄ 54. Två stensättningar, varav en röseliknande rund 12 m i diam., 0,2-0,6 m hög och en 8 m i diam., 0,3 m hög. I den plana hällen syns svaga linjer som möjligen är ristade. Belägna på krön av moränbunden bergrygg i Eneby N om Hjortronvägen och Ö om Spångavägen. (I registret noteras att den större fornlämningen bör restaureras och att den troligen utgjort ett röse i utsökt läge).


RAÄ 55. Kvadratisk stensättning 6 x 6 m på krön av moränrygg norr Beckomberga sjukhusområde och V om Spångavägen.


RAÄ 56. Se RAÄ 57.


RAÄ 57. Gravfält från yngre järnåldern med ca 25 registrerade anläggningar – högar 7-8 m i diam., 0,6-0,8 m höga och 17 runda, 5 rektangulära och 1 kvadratisk stensättning. De rektangulära är 6-15 m långa och 4-8 m breda. (Vid inventering 2000 har fler gravar påträffats). Belägen på bergshöjd nära Söderbergaskolan vid Söderberga gårdsväg, nordväst om Beckomberga sjukhusområde.


RAÄ 58. Röse – nu tillhörande Spånga sn.


RAÄ 59. Gravfält med sju borttagna anläggningar. Beläget vid Beckomberga båtsmanstorp. Nu tillhörande Spånga sn.


RAÄ 60. Gravfält med 11 borttagna anläggningar. Kvar finns 2 stensättningar. Beläget vid Beckomberga båtsmanstorp. Tillhör nu Spånga sn.


RAÄ 61. Gravfält från järnåldern – främst äldre – med 189 undersökta anläggningar Det är det s.k. Beckomberga-Råcksta-gravfältet, som togs bort när Beckomberga sjukhus byggdes. Tillhör nu Spånga sn.


RAÄ 62. Gravfält från yngre järnålder med 65 registrerade anläggningar (11 högar 7-10 m i diam., 0,6-1 m höga, 46 runda 5-10 m i diam., 1 oval 6 x 4 m, 5 rektangulära 6 x 9 m,1 kvadratisk stensättning samt 1 triangulär stensättning, osäker). Benämnd Björklunds hage, beläget på skogbevuxen höjd ovanför Vereliusvägen nära Ängby slott, Norra Ängby. Många och delvis tydliga gravar med synliga konstruktionsdetaljer. Bör enligt registret vårdas och skyltas. Inom gravfältet ca 100 m öster om gata finns en sentida ristning på en häll. Ristningen föreställer bl.a. ett cirkelornament, en ofullständig människofigur samt bokstäverna IOGT.


RAÄ 63. Gravfält från järnåldern med ca 20 gravar (4 högar 6-10 m i diam., 0,6-1m höga, 12 runda stensättningar 4-9 m i diam., 0,2-0,5 m höga, 1 rektangulär stensättning 4 x 3 m och 0,2 m hög samt 2 treuddar, 4 x 4 x 4 m och 5 x 5 x 5 m med en höjd av 0,1-0,2 m). Den större treudden har en kullfallen ändsten 0,8 m lång och 0,4 m tjock. En domarring skall finnas på platsen. Delvis synliga kantkedjor finns. Gravarna är övertorvade men enligt registret är det ett välbevarat och tydligt gravfält som bör skyltas. Beläget V Norra Ängby skola och S Stobaeusvägen på krön av SV-sluttning på större moränrygg. Området går under namnet ”Komötet”.


RAÄ 64. Gravfält från järnåldern med 10 fornlämningar (3 högar 7-11 m i diam., 0,6-1 m höga, 6 runda varav 3 osäkra stensättningar 4-7 m i diam., 0,1-0,4 m höga samt 1 osäker stenkrets 6 m i diam. Beläget V. Norra Ängby skola och S Stobaeusvägen på krön av mindre moränrygg på toppen av större moränrygg. Området går under namnet ”Komötet”.


RAÄ 65. Gravfält, yngre järnålder, med 4 anläggningar (2 runda stensättningar med 9-10 m i diam., 0,4 m höga, 1 rund stensättning 6 m i diam., 0,7 m hög, en stensättningsliknande oval lämning 6 x 5 m). Beläget i Norra Ängby V Vultejusvägen och Karsviks hage.


RAÄ 66. En rund stensättning, 14 m i diam. och 0,4 m hög på krönet av moränrygg N Karsviks hage ca 20 m sydväst om gatukurva (Tacitusvägen, Norra Ängby). Yngre järnålder. På platsen finns två resta stenar 0,7-0,8 m höga. RAÄ 66-67-122 är rest av tidigare sammanhängande gravfält tillhörande Karsviks by och har troligen anknytnng till RAÄ 109, bebyggelselämningar, som eventuellt är rester av Karsviks by.


RAÄ 67. Tre runda stensättningar 4,5-6,5 m i diam. Belägna i parkområde mellan Egilsvägens två gatusträckor och V Rökstensvägen, Norra Ängby.


RAÄ 68. Milstolpe, 1,2 m hög, SÖ sluttning större moränområde. Belägen vid Blackebergsvägen snett mitt emot RAÄ 157, älvkvarnsförekomst, och Södra Ängby skola.


RAÄ 69. Rest av stensättning på krön av moränbunden bergrygg. Belägen nära Börjessonsvägen 47 i Södra Ängby.


RAÄ 70. Röseliknande stensättning, närmast rund, 6 m i diam., 0,5 m hög. Kan vara yngre bronsålder. Belägen på krönet av berg i Södra Ängby, Judarnskogen, strax ovanför Färjestadsvägen.


RAÄ 71. Röseliknande stensättning, rektangulär, 10 x 8 m, 0,3 m hög. Stensättningen har kantkedja och 3 hörnstenar, varav 2 är resta stenar – en dock nu omkullfallen. Registret anger ingen tidsperiod. Kan möjligen vara äldre järnålder. Belägen i Södra Ängby, Judarn-skogen, strax ovanför torpet Lugnet.


RAÄ 72. Runsten 2,3 m hög, 1,2 m bred, 0,3 m tjock och ristad på två sidor. Text ”Udd lät resa stenen efter Björn, Ingrids fader. Han var Vides arvinge”. Belägen vid Runstensvägen, Norra Ängby.


RAÄ 73. Sentida runristning 0,7 x 0,5 m på sydsluttning krön av berg i Ålsten, Ö Ålstensängen. Ristningen finns i närheten av den uppbyggda träplattformen på skidbackens topp. Text med årtalet 1926 och runor som tyds till Aksel och Lisa.


RAÄ 74. Sentida runristning på krön av moränbunden bergrygg NÖ-SV på stenblock av gråsten. Blocket är 1,1 x 0,8 m (ÖSÖ-VNV) och 0,15-0,2 m tjockt. Ristningsytan har oval form och är utförd som en hoprullad orm med texten översatt som ”Paka? gjorde dessa runor”. (Förefaller inte ha markeras på ekonomiska kartan.)


RAÄ 75. En rund stensättning 6 m i diam., 0,4 m hög på krön av moränbunden bergrygg. Belägen NÖ RAÄ 63 i området Komötet, Norra Ängby.


RAÄ 76. Gravfält med 4 runda stensättningar 5-8 m i diam., 0,2-0,4 m höga. Beläget i Norra Ängby, i Komötets nordvästra del strax S Stobaeusvägen.


RAÄ 77. Minnesinskrifter belägna Ö Bengt Tranas väg på liten berghäll i ÖNÖ-sluttning på låg liten udde i Traneberg ca 250 m N Tranebergsbron. Inskriften är ca 14 m öster om gatan och ca 4 m väster om sjökanten. En inskrift är inom en oval 0,84 –0,63 m (ÖNÖ-VSV). Inskriften har 6-12 cm höga bokstäver. Texten är G:IVA 1797 D 19 AUG NNW. Ca 0,05 m NÖ om denna inskrift finns följande minnesinskrift inom inristad oval 0,76 x 0,59 m (ÖNÖ-VSV) med 5-8 cm höga bokstäver; D 19 AUG 1806 NNW. Inskrifterna utförda av Augustiorden . I anslutning till inskrifterna finns 2 järntenar inborrade.


RAÄ 78. Minnesinskrifter på fast häll ca 1,5 m SV husgavel i SV-sluttning av större moränrygg. Inskrifterna finns på höjden ovan Vidängsvägen vid Alviks T-hållplats. En inskrift inom inristad, närmast oval, cirkel 0,88 x 0,8 m och med 8-10 cm höga bokstäver lyder D:19 AUG 1808 N: N: W. Den andra inskriften finns inom inristad cirkel 0,86 m i diam. och med bokstäver som är 7-15 cm höga; G. IV A 1798, DEN 19 AUG: NN.W. Inskrifterna utförda av Augustiorden.


RAÄ 79. Cirkelrund ristning med 72 cm diameter. Föreställer 12 sammanhängande kättinglänkar i en ring. I ringens mitt finns bokstäverna PGK. Registret anger att ”ristningen är sentida till sin karaktär och är i tekniskt avseende väl utförd”. Sentida, troligen minnesristning. Belägen i Södra Ängby på berghäll strax ovanför gruskammaren vid Tyska Botten. Ovanför hällen ligger hörnet av Pilos väg och Ängbyhöjden.


RAÄ 80. Ulvsunda slott, Ulvsunda.


RAÄ 81. Åkeshovs gård, Åkeshov.


RAÄ 82. Husgrund – sentida – 8 x 5 m, 0,2-0,4 m hög på krön av moränbunden bergrygg norr Linta gravfält 28.


RAÄ 83. Rund stensättningsliknande bildning, 5 m i diam., 0,2 m hög. Belägen S Gamla Gliavägen (nu den del av Kvarnbacksvägen som passerar intill flygfältets banor) i skog strax SÖ RAÄ 33.


RAÄ 84. Sentida ristning på liten moränbunden berghäll (NO-SÖ) 0,45 – 0,4 m med bokstäver 5 cm höga. Text; ANDERS. N : 97Z. Efter inskriften finns två motstående halvklotsliknande figurer. (Förefaller inte ha markerats på ekonomiska kartan.)


RAÄ 85. Stensättningsliknande bildning 5 m i diam., 0,2 m hög, ca 25 m NV om hushörn i SÖ-sluttning på liten moränås. Belägen i Kortenslunds koloniområde.


RAÄ 86. Stensättningsliknande lämning 11 m i diam., 0,3 m hög, på krön av moränrygg i Kortenslunds koloniområde N Glia RAÄ 39.


RAÄ 87. Stensättning, närmast oval 8 x 6 m Ö-V och 0,3 m hög på avsats på bergudde i södra delen av moränrygg strax NO RAÄ 39, Glia Hammaren.


RAÄ 88. Rund stenkrets 5 m i diam., 0,2-0,4 m hög. Belägen på krön av moränbunden bergrygg ca 20 m från triangelpunkt och Ö RAÄ 30 strax N0 om bildristningen RAÄ 29 nära Kvarnbacksvägen, Riksby.


RAÄ 89. Gravfält på NNÖ-sluttning av moränbunden bergrygg med skeppsformig stensättning 12 x 3 m, 0,2 m hög, övertorvad och med kullfallen stävsten 1,2 x 0,4-0,9 m. Ca 10 m SÖ om den stensättningen finns ytterligare en stensättningsliknande förhöjning – möjligen en svårt skadad fornlämning. Marken är omrörd och påverkad av samtida aktiviteter i närheten. Enligt registret har det inte gått att finna en stensättning och två jordblandade rösen. Stadsmuseet företog 2000 en arkeologisk förundersökning i området V och SV om den skeppsformiga stensättningen. Vid undersökningen påträffades 3 nya gravar och 1 grav som övertäckts i samband med äldre markarbeten. Lokalen blir sammanfattningsvis ett gravfält med 5 gravar varav 1 skeppsformig stensättning, 2 runda stensättningar, 1 stenpackning och 1 gravgömma. Gravfältet har hört till Ranhammars gård och ligger på bergrygg ovanför Bromma flygfälts inrikeshall (mellan hallen och parkeringen på höjden ovanför Coop Forum).


RAÄ 90. Väghållningssten strax SÖ mindre väg i Kortenslunds koloniområde. Text CEV.


RAÄ 91. Rund stensättningsliknande bildning 4 m i diam., 0,2 m hög, på krön av moränbunden bergrygg – troligen naturbildning. Belägen i S delen av Kortenslunds koloniområde.


RAÄ 92. Område med bebyggelselämningar, sentida (1 husgrundsterrass, 1 källargrund, 1 brunn). Beläget SÖ Spångavägen och N koloniväg i Kortenslund.


RAÄ 93. Närmast rund stensättningsliknande lämning 6 m i diam., 0,2 m hög, på avsats av moränbunden bergrygg. Troligen naturbildning. Belägen i Kortenslund S RAÄ 92 och koloniväg.


RAÄ 94. Sentida husgrund 9 x 6 m på avsats på större moränbunden bergrygg. Belägen SV parkväg i Traneberg, Svartviksområdet. (Enligt registret skall ”folk på trakten” ha sagt att herr Trana – som givit namn till Traneberg – har haft sitt hus ungefär i denna backe.)


RAÄ 95. Uppgift om vikingatida gravfält i Ranhammar, S flygplatsinfarten. På platsen skall ha funnits ca 40 gravar (högar, stensättningar och ”jordblandade rösen”). Gravfältet har troligen tillhört Ranhammars gård. Platsen är nu använd för olika flygplatsarrangemang.


RAÄ 96. Två stensättningsliknande bildningar (1 rund 4 m i diam., 0,4 m hög, 1 närmast rektangulär 7 x 5 m) på tomtmark intill och V om stengärdesgård på moränplatå mot NV-sluttning. (Förefaller inte ha markerats på ekonomiska kartan.)


RAÄ 98. Rund stensättning 6 m i diam., 0,1-0,3 m hög på krön av moränbundet berg ca 100 m N korsningen Stopvägen/Spannvägen i Åkeslund.


RAÄ 99. Rektangulär stensättning 18 x 3-4,8 m (möjligen består fornlämningen av 3 eller 4 i rad belägna mindre stensättningar). Belägen i Norra Ängby i Ättehagen på krön av moränbundet berg mot brant i S, strax Ö Stolpevägen.


RAÄ 100. Gravfältet Ättehagen med 10 gravar (1 hög 7 m i diam., 0,6 m hög, 9 runda stensättningar 5-7 m i diam., 0,2-0,4 m höga). Troligen grävdes 2 högar bort när Studenthemmet byggdes. Beläget i Norra Ängby norr Bergslagsvägen och V Studenthemmet.


RAÄ 101. Stensättningsliknande bildning, närmast rund 13 m i diam., 0,2-0,7 m hög och två stora flyttblock kallade Uppsalablocken med 5 m mellanrum. Belägna i NV delen av Ättehagen, Norra Ängby.


RAÄ 102. Stensättningsliknande lämningar 2 m SV husgavel på krön av moränhöjd. Den ena (osäker) är närmast oval 7 x 4 m, 0,5 m hög. Intill finns en stenkrets närmast kvadratisk 3,5 x 3,5 m. Enligt uppgift till registret skall fornlämningarna ha grävts på 1930-talet innan huset byggdes. En underjordisk gång ska ha påträffats och övertäckts med ett stenflak. Belägen på tomt i Norra Ängby mellan Rökstensvägen och Badelundavägen.


RAÄ 103. Stensättning, närmast rund 6 m i diam., 0,1-0,2 m hög, på krön av moränbunden bergrygg nära sydsluttning. Belägen i Norra Ängby. Fornlämningen ligger ca 100 m NV Svoldervägen i den del av Björklunds hage som ligger V Bällstavägen.


RAÄ 104. Rund stensättning, 10 m i diam., 0,4 m hög på krön av moränbunden bergrygg. Belägen i Norra Ängby i norra delen av Björklunds hage V om Bällstavägen, strax S om Långskeppsgatan.


RAÄ 105. Rund stensättningsliknande lämning, 5 m i diam., 0,3 m hög och ca 26 m NÖ långsida av hus på svag ÖSÖ-sluttning av mindre moränhöjd i park. Belägen i Norra Ängby i parken strax väster Brennervägen och S Stora Ängby allé. (Enligt registret troligen odlingssten från äldre tid.)


RAÄ 106. Stensättning, rund, 8 m i diam., 0,2 m hög ca 10 m V husgrund på avsats i NÖ-sluttning nedan moränbunden bergrygg. Belägen i Norra Ängby mellan Vereliusvägen och Runstensvägen.


RAÄ 107. Gravfält från yngre järnålder (3 högar 7-13 m i diam., 0,5-1,5 m höga och 7 runda stensättningar 6-7 m i diam., 0,3-0,4 m höga, varav 3 är högliknande). En stensättning har ett block i mitten 1,4 x 0,7 m. Beläget i Björklunds hage vid Ängby slott, Norra Ängby.


RAÄ 108. Närmast oval högliknande lämning, 6 x 5 m, 0,6 m hög (förmodligen ej fornlämning) ca 22 m SÖ transformatorhörn på svag ÖSÖ-sluttning nedan moränbunden bergrygg i park. Belägen i Norra Ängby ca 50 m Ö Vultejusvägens korsning med Peringskiöldsvägen.


RAÄ 109. Fem husgrundsterrasser på 95 x 30-70 m (10-30 m långa, 6-12 m breda, 0,2-0,5 m höga) och två stensträngar 26-45 m långa. Eventuellt rester av gamla Karsviks by. Belägen intill och sydväst om Tacitusvägen i Norra Ängby.


RAÄ 110. Fyndplats för avsatsyxa av brons 16 cm lång på NV-sluttning av moränrygg. Belägen i Norra Ängby på tomten Jomsborgsvägen 7 i kvarteret Skidan. Hittad 1934 då tomten schaktades för bebyggelse.


RAÄ 111. Flyttblock med järnkors, ”Ålstenen”, ca 17 x 7-10 m och 9-10 m hög. Korset är ett Andreaskors, ca 0,8 m högt med armar ca 0,4 m långa. Korset är grönmålat med ingjutna guldmålade bokstäver i korsarmarnas ändar samt en guldmålad stjärna i korsets mitt. Bokstäverna i korset är I L G med A i nedre korsarmen. Belägen vid strand i Ålsten intill båthamn och S Lusthusbacken.


RAÄ 112. Sten med skålgrop, 15 cm i diameter, 4 cm djup, i ett block 1 x 0,8m med 0,6 m höjd på moränplatå i skogsmark. (Enligt registret ”älvkvarnsförekomst?”.) Skålgropen osäker – uppges i registret vara ”troligen s.k. makadamslagningssten”. Om det är en skålgrop bör det röra sig om sen bronsålder eller järnålder. Belägen nära RAÄ 113 i Judarnskogen.


RAÄ 113. Befästningsvall, 100 m lång, 5-10 m bred, 0,5-1,5 m hög. Böjd form – svänger från nordväst till sydöst och därefter till nordöst-sydväst. I vallen finns flera gropar med storlek 2-4 m i diameter och 1-1,3 m djup. I vallens västra del finns rester av parallella skalmurar 1m breda och 6 m från varandra. Vallen är till övervägande del naturlig moränbildning. Intill och norr om vallens centrala del finns en annan vall som är 20 m lång och 2-4 m bred. Ingen tidsperiod anges för fornminnet som är beläget i Judarnskogen nordväst om sjön, ca 150 m från Åkeshovs slott. (Kan möjligen vara medeltid men även förhistorisk.)


RAÄ 114. Tre stensättningar, 2-3 m i diameter och med okänd höjd. Bronsålder. Utgrävda och borttagna 1922 på tomterna 8 och 9 i kvarteret Lyckans Galoscher i Smedslätten.


RAÄ 115. Röse, 5 m i diameter och 0,4 m högt. Bronsålder. Utgrävt och borttaget 1922 på tomt nr 5, kvarteret Lyktgubbarna i Smedslätten.


RAÄ 116. Närmast rund stensättningsliknande lämning 4 m i diam., 0,2 m hög på berghäll ca 10 m NV ett hushörn (förmodligen igenväxt stenparti). Belägen i Smedslätten N korsningen Andersens väg/Sunnerdahlsvägen.


RAÄ 117. ”Drottning Kristinas källa” – s. k. ”trefaldighetskälla” intill och NV om bergknalle. Källan är rund ca 0,5 m i diam., 0,4 m djup och stensatt runt om. En stenlagd gång leder fram till källan. Ca 24 m NV källan är en 29 m lång stenmur. Källan är belägen 4 m SV Grävlingsvägen i kanten av en långsträckt svacka i park nära stig som går ner till St. Mossens T-hållplats.


RAÄ 118. Uppgift om tidigare skeppsformig stensättning 37 fot lång, 13 fot bred med en stävsten. NV därom skall ha funnits en hög med kantkedja ca 28 fot i diam. I registret noteras bl a att fornlämningen förmodligen överfyllts av jord och grus till vägbank. Lämningarna finns i Ulvsunda. Det exakta läget kan inte fastställas. Troligen ligger fornlämningarna under en ca 100 m lång sträcka från Lillsjönäsvägens början i S och vidare mot N. Möjligen ligger skeppssättningen S om den klippa omkring vilken vägen svänger och högen N om den klippan.


RAÄ 119. Fyndplats för yxa av grönsten (skafthålsyxa funnen i jorden 1937). Platsen för fyndet är SV-sluttning av moränbunden bergrygg på tomtmark. Fyndplatsen är Bävervägen 30, Stora Mossen.


RAÄ 120. Uppgift om rund stensättning 5 m i diam., 0,5 m hög med fynd av bl a järnsvärd samt två gravgömmor, varav en med obrända människoben och en med fyndlöst brandlager. Lämningarna kan vara fortsättning på gravfält i NV, nr 41. Belägna under och vid Runsavägen, Norra Ängby, ca 100 m Ö Tingstädevägen.


RAÄ 121. Uppgift om fynd av kranium i kvarteret Bronsurnan no 6 vid Runsavägen i Norra Ängby, ca 100 m V Möjbrovägen. Funnet vid villabygge ca 0,75 m under markytan. Kan vara fortsättning av gravfält 41.


RAÄ 122. Fyra stensättningar (1 närmast oval 6 x 4m, 0,5 m hög, 1 rund 4 m i diam., 0,2 m hög, 1 rund 7 m i diam., 0,5 m hög och 1 osäker 7 m i diam., 0,8 m hög). Belägna i Norra Ängby mellan Jordanesvägen och Tacitusvägen. Förmodligen utgör de rest av tidigare sammanhängande gravfält tillhörande Karsviks by.


RAÄ 123. ”Himmelsfärdsberget” – uppkallat efter en gammal tradition att förrätta gudstjänst på berget på Kristi Himmelsfärdsdag påbörjad av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Beläget i Traneberg mellan Svartviksvägen och Ödmårdsvägen.


RAÄ 124. Ryssmuren – en ca 670 m lång stenmur 0,3–1,2 m hög, 1-4 m bred belägen i Norra Ängby (norr Runsavägen) och fortsättning på muren i Åkeshov registrerad som nr 19.


RAÄ 125. Uppgift om hög på tomt nr 25 inom kvarteret Tornuret (undersökt och borttagen 1946). Högen var 5 m i diam., 0,6 m hög. Uppgift om stensättning 3 m i diam., 0,3 m hög på tomt nr 12 i kvarteret Tornuret (undersökt och borttagen 1946). Belägen i Bromma Kyrka mellan Terserusvägen och Kyrkoherdevägen.


RAÄ 126. Ungefärlig fyndplats för runsten av gnejs, ”Nora-stenen”. Ursprungligen ca 1,5 m hög, 0,75-0,8 m bred och med två kors inristade. Inskrift; Sinar och Torkel och Vifast (lä)to resa stenen efter Björn, sin fader, en god bonde, bodde i Ulfsund. Inskriften finns utom och inom en drakslinga. Stenen är skadad och sönderslagen och två fragment återstår på Stockholms Stadsmuseum. Stenen stod tidigare vid nordsidan av bäck mellan Lillsjön och Judarn. Platsen är belägen i Riksby SV hörnet av Riksbyvägen och Vadmalsvägen.


RAÄ 127. Rest av rund stensättning 6 m i diam., 0,1 m hög på moränhöjd i trädgård mellan Stenhammarvägen och Attundavägen i Bromma Kyrka.


RAÄ 128. Rund stensättning 7 m i diam., 0,1 m hög under hus samt intill husgavel nära nordsluttning mot Kyrksjön i Norra Ängby, strax S Snorrevägen.


RAÄ 129. Två rösen, 2,25-5 m i diam., 0,1-0,7 m höga. Bronsålder. Utgrävda och borttagna 1922 på tomt nr 26 i kvarteret Snabblöparen och i kvarteret Reskamraten 1, Smedslätten. Holkyxa av brons funnen i röset på tomt nr 26, Snabblöparen.


RAÄ 130. Rund stensättning 4 m i diam., 0,1 m hög på krön av liten moränrygg i tomtmark. Utgör möjligen rester av ett gravfält på platsen. Belägen i Bällsta 8 m NÖ Kakvägen och 3 m SSV om triangelpunkt.


RAÄ 131. Tre stensättningar 3-6 m i diam., järnålder, vid Hackspettsvägen 6 och 8, Ålstens gård. Gravarna togs bort 1923 vid anläggning av hus.


RAÄ 132. Uppgift om 2 stensättningar (osäkra) 3-4 m i diam., 0,25 m höga Ö och nedan bergrygg mellan promenadväg och vägkant. Belägna i Ålsten i parkavsnitt V Nyängsvägen och N Nyodlingsvägen. (Går ej att återfinna – borttagna?)


RAÄ 133. ”Lasse Maja-stenen” – flyttblock 6 x 4,5 m, 2 m högt på svagt sluttande storblockig morän nedan bergrygg. Enligt sägnen skall stortjuven Lasse Maja ha haft ett gömställe och tjuvgömma under blocket. Beläget N korsningen Gustav III:s väg och Olovslundsvägen, Olovslund.


RAÄ 134. Uppgift om gravfält på SÖ-sluttning av mindre moränrygg bestående av 12 fornlämningar (6 högar 7-13 m i diam., 0,4-1,75 m höga, 3 runda stensättningar ca 6 m i diam., 0,1-0,3 m höga, 3 rektangulära stensättningar, varav en osäker, ca 6 m, O,1-0,2 m höga). Utgrävt och borttaget 1935. Beläget i Ekeby på flygfältsområdet S Bällstavägen. Torde ha hört till Ekeby gård.


RAÄ 135. Rund stensättning, 7 m i diam., 0,2-0,3 m hög på avsats i SV-sluttning nedan moränbunden bergrygg. Belägen i Blackeberg ca 150 m Ö rondellen Bergslagsvägen/Björnsonsgatan vid Råcksta gård.


RAÄ 136. Uppgift om möjlig fornborg på ”skidbacksberget” väster Stora Mossen. Enligt R. Dybeck (1800-talet) fanns på platsen en fornborg med kraftigt raserade murar och med tämligen branta sidor mot norr.


RAÄ 137. Flyttblock, ca 10 m högt, 4 m brett, 4 m tjockt, liknar stående man och kallas ”Atle Tor”. Beläget i Åkeslund längs parkväg mellan hörnet Gustav III:s väg/Åkeshovsvägen och Tunnlandsvägen. Stenen står ca 15 m NÖ promenadvägen på V-sluttning av större storblockigt bergsområde.


RAÄ 138. Uppgift om hög 13 m i diam., 1,5 m hög. Undersökt 1934 med fynd bl a av 9 rembeslag av brons, 1 bronsbleck med runristning, 2 bronsringar, fragment av brons, järn, vidare pärlor och fragment av spelbrickor. Belägen i Ulvsunda industriområde ca 250 m N Johannesfredsvägen och ca 100 m Ö Ekbacksvägen.


RAÄ 139. Stensättning – osäker. Har inte återfunnits vid efterinventering 2000. Strax norr Beckomberga Skogsväg, Beckomberga sjukhusområde.


RAÄ 140. Uppgift om närmast rund stensättning intill 8 m i diam., 1 m hög. Troligen borttagen i samband med bebyggelse och belägen i Bromma Kyrka, nära Terserusvägen 33.


RAÄ 141. Uppgift om röse 6 m i diam., 0,25 m högt (kan ej längre identifieras). Beläget ca 450 m V Ålstens gård strax NV om korsningen Alviksvägen/Grönviksvägen på moränbunden bergrygg.


RAÄ 142. Uppgift om ett jordblandat röse sydväst om Smedslättens skola. Fornlämningen kan inte längre identifieras.


RAÄ 143. Uppgift om att 400 m SSÖ Ranhammar (se RAÄ 95) skall finnas ”3 jordblandade rösen och 1 treudd”. Utgrävt p g a flygfältets byggande.


RAÄ 144. Uppgift om att 450 m SSV Ranhammar (se RAÄ 95) skall finnas 4 högar och 2 stensättningar. I registret anges att startbana nu finns på platsen.


RAÄ 145. Uppgift om runsten. Enligt U 55 skall Rickard Dybeck ha observerat en runsten ”i en åker nära den bäck som rinner mellan Kyrksjön och Ulfsundaviken”. Bäcken bör ha runnit ungefär vid nuvarande norra startbanan. Platsen torde vara mellan norra startbanan och Bällstavägen, Bällsta.


RAÄ 146. Äldre vägsträckning, ca 100 m lång, återstod av ursprungliga Gustav III:s väg till Drottningholm. Belägen i Abrahamsberg nära T-hållplatsen.


RAÄ 147. Uppallad sten ca 50 m NO Kvarnvikens egendom. (Förefaller inte ha markerats på ekononomiska kartan.)


RAÄ 148. Saknas i registret.


RAÄ 149. Saknas i registret.


RAÄ 150. Gravgrupp. Stensättning undersökt och borttagen 1932 4,5 m i diam., 0,3m hög. Stensättning 4 m i diam., 0,3 m hög och borttagen. Belägen på T-banelinjen strax N Snörmakarvägen i Åkeshov.


RAÄ 151. Stensättning undersökt och borttagen 1932 6 m i diam., 0,4 m hög. Belägen på T-banelinjen N Snörmakarvägen, Åkeshov.


RAÄ 152. Ruin av medeltida kastal på kulle strax väster om Åkeshovs slott. Ruinen har ytan 15 x 17 m med 4 m bred mur, 0,5-1,5 m hög. Källare med yta 5 x 4 m och 1,7 m djup.


RAÄ 153. Hamnanläggning 110 x 130 m vid Tyska Botten, Södra Ängby. Anläggningen består av en brygga 7 m bred, 11 m lång och 2 husgrunder efter stallar.


RAÄ 154. Stensättning 6 m i diam., 0,25 m hög på krön av smärre moränrygg och 6 m N hyreshus. Belägen i Åkeslund strax S skarp kurva av Stopvägen ca 100 m N Tunnlandsvägen.


RAÄ 155. Gustav III:s Väg från vändplan vid Bromma Reningsverk till korsningen Gubbkärrsvägen/Drottningholmsvägen. (Kvarvarande del av Gamla Drottningholmsvägen.)


RAÄ 156. Älvkvarnsförekomst (skålgropar) i Olovslund. Det rör sig om 3 skålgropar 4-5 cm i diam., 0,5-1 cm djupa. De befinner sig 2 m V om staket till bollplan och 5 m OSO om Olovslundsvägen på en punkt 54 m SSV om gatukorsning med Gustav III:s väg på krön av nordsluttande häll. (Registrerad 2002).


RAÄ 157. Sten på berghäll med 15 skålgropar (älvkvarnar) 4-9 cm i diam., 0,5–5 cm djupa. Några skålgropar är osäkra. Belägen nära Islandstorgets T-banestation, hörnet av Zornvägen och Beckombergavägen. Södra Ängby. (Registrerad 2002).


RAÄ 158. Gravfält 140 x 60 m med 10 fornlämningar i form av runda stensättningar. Beläget i Beckomberga sjukhusområde, Beckomberga.


RAÄ 159. Väghållningssten, 0,66 x 0,32 x 0,20 m på förmodligen ursprunglig plats. Ingen inskription. Belägen i Beckomberga sjukhusområde, Beckomberga.


RAÄ 160. Gravfält? 60 x 50 m med minst tre gravliknande högar – sannolikt rester av ett gravfält. Beläget i Beckomberga sjukhusområde, Beckomberga.


RAÄ 161. Röseliknande stensättning 7 m i diam. på krön av högt impediment i blockrik terräng. Belägen i Beckomberga sjukhusområde, Beckomberga, strax Ö om RAÄ 139 och N Beckomberga skogsväg.


RAÄ 162. Stensättning. Norra delen av Beckomberga sjukhusområde och V Spångavägen, Beckomberga.


RAÄ 163. By och gårdstomt 90 x 80 m. Enligt 1800-talskarta utgör området plats för Beckomberga gamla by. Beläget i norra delen av Beckomberga sjukhusområde och V Spångavägen.



Källförteckning:

Broberg, A., 1979. Landnam, bebyggelseexpansion och bybildning. En bebyggelsearkeologisk studie. Trebetygsuppsats framlagd för seminariet för arkeologi, särskilt nordeuropeisk, vid Stockholms Universitet HT 1979.


- 1981. Vikingatida och medeltida byar i Bromma. Bromma Hembygdsförenings årsbok 1981. Årgång 52. Stockholm.


Löf, C., 1976. Gravfälten i Ulvsunda. Bromma sn, Stockholms kommun. Trebetygsuppsats framlagd för seminariet för arkeologi, särskilt nordeuropeisk, vid Stockholms Universitet HT 1976.


Ringstedt, N., 2001. Sentida ristningar i Bromma. Brommaboken 2001. Bromma Hembygdsförenings Årsskrift. Årgång 72. Stockholm.


- 2001. Kastal och befästningsvall nära Åkeshovs slott. Brommaboken 2001. Bromma Hembygdsförenings Årsskrift. Årgång 72. Stockholm.


- 2002. Bybildning i Bromma och frågan om det fanns en Bromma by. Brommaboken 2002. Bromma Hembygdsförenings Årsskrift. Årgång 73. Stockholm.


- 2002. Skeppssättningar i Bromma i ett kulturhistoriskt perspektiv. Brommaboken 2002. Bromma Hembygdsförenings Årsskrift. Årgång 73. Stockholm.


- 2003. Strövtåg bland Brommas fornlämningar. Brommaboken 2003. Bromma Hembygdsförenings Årsskrift. Årgång 74. Stockholm.


Sernander, R., Granlund, E., Gustawsson, K. A., Selling, G., 1935. Stockholmstraktens Natur- och Kulturminnen (SNOK). Stockholm.


Riksantikvarieämbetets fornminnesregister.